Anglostuterier och uppfödare

Björkängs Gård
Zon hästarna – Uppfödning av angloaraber och travhästar
Madelen och Torbjörn Ohlzon
Björkängs gård, VÄSTERGÖTLAND

...............................................................................

Lejeby Stuteri & Kursgård – Halvblods- och anglouppfödning
Hans Delling, LAHOLM, HALLAND

Maud Delling

...............................................................................

Iwona Knaziak - Uppfödning av angloaraber och angloarabiska halvblod
Vackamo, KALMAR LÄN

...............................................................................

Stensnäs Anglostuteri – Uppfödning av angloaraber
Webbsida avelshingsten Kilroy x.
Lena Bengtsson, BOR, SMÅLAND

...............................................................................

Ann & Mats Gyllenswärd
Webbsida avelshingsten Business x.
Ann Gyllenswärd, VÄXJÖ, SMÅLAND

...............................................................................

Stuteri Kaizcenn – Ridsport & Avel
Webbsida – Stuteri Kaizcenn.
Anglouppfödning i liten skala.
Återförsäljare av Back on Track och försäljning av hösilage.
Lena Gävert, MULLHYTTAN, ÖREBRO LÄN

...............................................................................

Stefan Karlsson och Sylvia Ljung
Föder upp angloaraber i liten skala.
Stornäs Sadelmakeri – sadelmakeri med försäljning av häst- och hundsportartiklar samt inprovning och chipmärkning av sadlar.
ESKILSTUNA, SÖDERMANLAND
016-772 72
...............................................................................

Stall Born To Be – Anglouppfödning i liten skala
Webbsida Stall Born To Be.
Petra Carlquist, ÖLAND

...............................................................................
----------------------------------------------------------------

Seminstationer i Sverige
Semintillstånd beviljas av Jordbruksverket. Stationerna är inte godkända innan tillstånd beviljats.

Betäckningssätt: AI = Färsk sperma TAI= färsk transporterad sperma FAI= fryst sperma N=naturlig betäckning. EU-station = får tappa sperma för export.

ASVH:s lista på mottagarstationer, länsvis. Djuplänk: seminstationer.

----------------------------------------------------------------

Föl- och ammajouren, ASVT
Föl- och ammajour på Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen är öppen mellan mitten av februari till mitten av augusti.
Jourtelefon: 0733-14 13 16, Henrik Hult

Djuplänk: ASVT:s föl- och ammajourens sida.
Anmäl dig på webbsidan under "Ammor till förfogande" eller "Ammor sökes".
Henrik Hult, jouransvarig:

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Dräktighetstest och test för att beräkna fölning
Testerna finns på avelssto.se

BLOD-TEST PÅVISAR DRÄKTIGHET MELLAN DYGN 40–100
PregnaMare är ett blodtest som används för att fastställa dräktigheten under 40:e – 100:e dygnet. PregnaMare påvisar förekomsten eller frånvaron av dräktighetshormonet eCG (PSMG). Resultatet går att avläsa efter cirka en timme – två prickar betyder dräktig, en prick betyder ej dräktig.

URIN-TEST FRÅN 120:e DYGNET VISAR OM STOET ÄR DRÄKTIG
WeeFoal är ett urintest som mäter halten av östronsulfat från dygn 120 ända fram till en månad innan beräknad fölning. WeeFoal lider inte av problemet med felaktiga positiva resultat. Resorberar eller kastar stoet så minskar produceringen av de östrogena hormonerna drastiskt så att de snart är nere på samma nivå som för ej dräktiga ston. Detta kommer då att visa sig på testet som ett negativt resultat. Tillförlitligheten är hög, 98 % för positivt resultat och 97,1 % för negativt resultat.

MJÖLK-TEST BERÄKNAR NÄR FÖLNINGEN SKA SKE
TimeToFoal mäter kalciumhalten i stoets mjölk. Det skall ses som ett hjälpmedel för att kunna förutspå när en fölning kommer att äga rum. Med hjälp av en provsticka mäter du kalciumhalten i stoets mjölk som i samband med att fölningen närmar sig ökar radikalt. Testet ger dig möjlighet att kunna förutspå om fölningen kommer att äga rum inom de närmsta 12 timmarna.

Testa stoet omkring 10 dagar före förväntad fölningsdatum (330–340 dagar efter sista betäckningstillfället). Gör testet en gång om dagen tills dess att kalciumnivån stigit till 120 ppm (40 % chans till fölning inom 12 timmar). Därefter bör du testa stoet två gånger per dygn eftersom chansen till fölning stiger i takt med att kalciumhalten ökar. Förpackningen innehåller material för 15 testtillfällen.
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

ULTRALLJUDA FÖR ATT UNDVIKA TVILLINGDRÄKTIGHET
Ultraljudsundersökning görs redan från 14–17 dagar efter sista betäckning. Man kan då konstatera eventuell tvillingdräktighet. Vanligast är att ultraljuda efter 17, 38–45 och 90 dygn.

AVBRYTA OÖNSKAD DRÄKTIGHET
En oönskad dräktighet kan avbrytas med prostaglandinpreparat, till exempel Estrumat som ges intramuskulärt mellan dag 5–35 efter ägglossning.

Är det frågan om tjuvparning det är frågan om kan man vänta 14 dagar innan injektionen ges eftersom det är osäkert när ägglossning och befruktning skett.

...............................................................................

Ultraljuda för att upptäcka tvillingdräktighet.

TVILLINGDRÄKTIGHET HOS STO
Ta del av en retrospektiv studie av journaler förda vid Flyinge veterinärklinik som handlar om tvillingdräktighet (pdf). Examensarbete: Annelie Hellström. Handledare: Anne-Marie Dahlin, Inst. för Kliniska Vetenskaper.

Utdrag ur studien:
BEFRUKTNING
Ägget är befruktningsdugligt under cirka 8 – 12 timmar efter ovulationen.Överlevnadstiden hos spermierna varierar mellan olika hingstar samt beror på hursperman hanteras och behandlas efter samling.
• De färska spermierna överlever i stoets livmoder i cirka 48 timmar eller mer.
• Kyld och fryst sperma har kortareöverlevnadstid än den färska. Fryst sperma skall exempelvis insemineras så näraovulation som möjligt (+/– 6 h).

UPPKOMST OCH FREKVENS

Uppkomsten av tvillingar beror på flera faktorer och frekvensentvillingdräktigheter har rapporterats variera mellan närmare 0 till 16 %.

EMBRYOREDUKTION
Om veterinären på den tidiga dräktighetsundersökningen upptäcker en tvillingdräktighet finns det olika behandlingsalternativ. I en stor del av fallenresorberas den ena fosterblåsan naturligt. Om det ej skett en naturlig resorptionkan veterinären klämma sönder den ena fosterblåsan via rektum, genom att pressaden mot bäckenkanten med proben eller krossa den mellan fingrarna. Detta görs helst innan dag 26 i dräktigheten och allra senast dag 30.

PROSTAGLANDINHÄMMARE

Vid manipulationen frisätts prostaglandin från livmodern och enligt en studie ökar denna mängd om reduceringen sker efter fixering. Samma studie kom fram till att, trots att frisättningen av prostaglandin vid varsam manuell reduktion av den enafosterblåsan inte kan undvikas, så blir inte frisättningen så hög att total eller enspartiell luteolys sker.
• De visade att ruptur av en fixerad eller mobil fosterblåsa, mellan dag 12 och 30 i dräktigheten, är en effektiv teknik för att reducera en tvillingdräktighet.
• I studien undersöktes även om exogent tillfört progesteron och prostaglandinhämmare (flunixin meglumine) kunde vara till hjälp för att ökachansen till överlevnad för den kvarvarande fosterblåsan. Det visade sig att flunixin meglumine påtagligt reducerade prostaglandinnivåerna, men att det inte behövdes för att undvika luteolys.

PROSTAGLANDIN-INJEKTION
I det fall ingen naturlig resorption skett och manuell reducering misslyckats, t.ex.då fosterblåsorna legat för tätt intill varandra, återstår för att avbrytatvillingdräktigheten, abort av båda fosterblåsorna med hjälp av prostaglandin.
• Denna injektion (1 x 10mg) måste ges innan dag 35 för att stoet skall komma i brunst inom lämplig tid för ombetäckning. Ges behandlingen senare än dag 35kommer stoet brunst tidigast efter 2–3 månader.
...............................................................................

----------------------------------------------------------------

Smittinformation, STC

Aktuell lista på utbrott av smittsamma sjukdomar i landet finns på Svenska Travsportens Centralförbund.
Djuplänk: STC:s Smittinformation.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

VACCINERA DRÄKTIGA STON MOT ABORTVIRUS
Dräktiga ston vaccineras mot både herpesvirus EHV-1 och EHV-4.
Stona skall vaccineras i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden.
Alla hästar i stallet ska vaccineras för att skyddet ska upprätthållas.

VACCINERA MOT LUFTVÄGSINFELTION – EHV-4
Hästar och föl från 5-6månaders ålder vaccineras 2 gånger med 4-6 veckors mellanrum. Återvaccinera med 6 månaders mellanrum.

Equint herpesvirus

• EHV-1 (abortvirus) orsakar smittsam kastning samt
• EHV-2 orsakar förkylningssymtom och ögoninfektioner.
• EHV-3 (godartad beskällarsjuka) orsakar blåsor på yttre könsvägar
• EHV4 orsakar luftvägsinfektioner, särskilt bland yngre hästar. Drabbade hästar blir snuviga, hostar och kroppstemperaturen stiger något.

Herpesviruset smittar via luften i stallet, hästar som nosar på varandra, foder som ätits av smittad häst och aborterade fosterhinnor. Placera helst nykomna hästar i karantän i 14 dagar.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

VACCINERA DRÄKTIGA STON MOT ROTAVIRUS
Vaccinera det dräktiga stoet med Duvaxyn Râ i 8–10 dräktighetsmånaden.

Rotavirus är vanligt förekommande och de allra flesta vuxna hästar har någon gång i livet träffat på rotavirus. Oftast infekteras hästar som föl under diperioden, från två dagars ålder upp till sex månader är vanligast.

Symptomen hos hästar som smittats med rotavirus är anorexi (matvägran), slöhet, diarré och uttorkning. Symptomen kan vara lindriga eller livshotande. Dessto yngre hästen är desto allvarligare är det. I regel smittar det från föl till föl och inkubationstiden är kort. Viruset påverkar tarmkanalen och ofta har hästen diarré i två till tre dagar. Omkring 70 procent av alla hästar insjuknar, men få blir så sjuka att de dör.

Hästar som insjuknat behandlas med vätska i form av elektrolyter. I annat fall gäller förebyggande åtgärder. Rotavirus är nämligen ett mycket resistent virus som kan överleva i stall, rasthagar och annan miljö under lång tid. Noggrann rengöring är viktig för att hålla viruset borta.

En annan åtgärdär att vaccinera stoet mot Rotavirusinfektion med Duvaxyn Râ, som säljs av SVA, i 8–10 dräktighetsmånaden. När stoet vaccinerats för hon vidare antikroppar till fölungen via råmjölken.

Att ge det nyfödda fölet plasma via sond i munnen är ytterligare en förebyggande behandling. Plasma för svaga föl tas numera fram för försäljning av SVA i Uppsala. Plasman innehåller bl.a. specifika antikroppar mot Rotavirus.
Kerstin de Verdier, Louise T Berndtsson och Anna Nilsson vid SVA. Se länk, skrolla för att se svaret.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

CEM-TESTA DITT STO
CEM – smittsam livmoderinflammation hos häst

Hos sto orsakar infektion med CEM en akut livmoderinflammation (endometrit).

• Symtomen kommer vanligen inom 2-10 dagar efter betäckning i form av flytningar från slidan.
• Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga till att inga symtom ses utåt. Vid en gynekologisk undersökning konstateras då ofta en varig flytning i främre delen av slidan.
• Samtidigt ses även den för CEM typiska bilden av en kraftig inflammation i livmodermunnen och slidan.
• Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervall.


CEM – smittsam livmoderinflammation hos häst
Läs mer om CEM, Contagious equine metritis
– Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.


----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------
RISK FÖR BAKTERIER PÅ STON SOM GÅR MED VALACKER
Ston och valacker bör gå i separata hagar. Även om man inte ser det är det vanligt förerekommande att valacker betäcker ston. Stona kan få in bakterier och när det är dags för betäckning hos hingst så tar sig inte stoet.

Ett sto som gått lång tid med bakterier i livmodern kan bli infertil för livet. Personal på seminstationer har varit med om att ston haft litervis med var i livmodern. Trots behandling med antibiotika eller sulfa är det inte säkert att stoet kan fungera i avel.

En del hingstägare kräver att det ska göras en odling på stoet för att hon ska få komma till hingsten. Har stoet bakterier behandlas hon och får komma efter kuren. Många ston som har bakterier är svåra att få dräktiga. Så det bästa för både sto- och hingstägare är att det gjorts en odling på stoet, så man vet att det finns förutsättningar för att hon ska kunna bli dräktig.
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Foder
Stoets näringsbehov under dräktighetens olika perioder
Hälsa hos sto och föl – ett viktigt jobb för uppfödaren

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------
FODER TILL ÄLDRE HÄST
En äldre häst får svårare att tugga eftersom tänderna blir mer nedslitna med åren. Dessutom sjunker förmågan att ta upp näring efter det att hästen fyllt 15 år.

Stärkelsen i exempelvis havre kan göra en häst het och stärkelsen kan också irsaka muskelstelhet. Därför bör man välja ett foder där energin kommer från majs, ärtor, bönor ooch soja. I dag finns det müsli-blandningar som är baserade på majs och andra grödor än havre och korn. Det finns även pellets och hackelse som är tillverkade för att passa äldre hästar.

Se också upp med om en häst fryser. Äldre hästar har lättare för att frysa, de dricker då mindre för att inte bli nerkylda, vilket kan orsaka förstoppning eller kolik. Ge gärna uppblött betfor för att undvika förstoppning. Ge flera höhögar i hagen, tänk på att en äldre häst kan bli lägre i rang och inte våga ta för sig.


Exempel på foderstat till häst som inte får i sig mer än 3 kilo hö dagligen pga av att den har svårt att tugga.
3 FODERGIVOR, TOTALT:
• 4 kilo müsli för äldre hästar
• 1 kilo rejält uppblött betfor (hjälper till att förhindra kolik)
• 3 kilo uppblött hö eller 4 hösilage.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

STELKRAMSPSVACCINERA DRÄKTIGA STON
Vaccinera det dräktiga stoet mot stelkramp 1–1,5 månader innan beräknad fölning.

VACCINERA FÖL MOT STELKRAMP
• 1: a vaccinationen vid 4 månaders ålder.
• 2:a vaccinationen 4–6 veckor senare.
• 3 :e vaccinationen 5–7 månader senare.
• Sedan vart 3:e år.

VACCINERA FÖL MOT HÄSTINFLUENSA
• 1: a vaccinationen vid 4 månaders ålder.
• 2:a vaccinationen 4–6 veckor senare.
• 3 :e vaccinationen 5–7 månader senare.
• Sedan 1 gång om året.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------


INÄLVSPARASITER OCH HUDPARASITER
Broschyren Hästens parasiter (pdf), utgiven av Jordbruksverket.
...............................................................................

TRÄCKPROVSDIAGOSTIK
Mer om parasitstatus på djur på webbsidan kollamasken.nu.
Djuplänk till koll för häst.
Förpackningen Kollamasken innehåller allt du behöver för att få ett snabbt svar på hur parasitläget är i din häst.
...............................................................................

TRÄCKPROVSTAGNING,SVA
Statens veterinärmedicinska anstalts webbsida finns förteckning och prislista på de analyser som SVA utför. Skriftligt svar på provet skickas.

GÖR SÅ HÄR
En liten näve färsk avföring tas från boxen och förpackas i dubbla platspåsar som märks med hästens namn. Om prov tas på flera hästar som varit på samma bete, kan proven både analyseras individuellt eller som samlingsprover om tre.

Brevet ska innehålla uppgifter om: namn, adress, telefonnummer, typ av häst, ålder, provets märkning, önskad undersökning samt när och med vilket preparat hästen senast avmaskats med. Skicka provet i vadderat kuvert till: SVA, Sektion för parasitologisk diagnostik, 751 89 UPPSALA. SVA, telefon: 018-67 40 00, fax: 018-67 44 50.
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------


FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR
ANAPLASMOS
Blir din häst hängig har dålig apit kan det röra sig om anaplasmos (gick tidigare under namnet erhlichia). Typiska symptom är hög feber, hästen tappar aptiten, rör sig ogärna och blir snubblig och kan få gulsot. Anaplasmos kan påvisas genom ett blodprov. Hästen behandlas sedan med antibiotika.

BORRELIOS
Borrelios som är ovanligare, leder till svullna leder, stelhet och hälta samt muskelsmärtor. Hästen tappar i hull och kan vid dräktighet kasta fölet. Även borrelios konstateras via blodprov och behandling sker med antibiotika.
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

FRÅGOR OCH SVAR MED HIPPSONS EXPERTER – VETERINÄR

Hippson.se – Fråga experterna – Veterinär.
Veterinär svarar på frågor på Hippson.se, djuplänk.


----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------
SJUKDOMAR HOS HÄST

Magsår, fång och kolik samt träckprovsundersökning

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

DIARSANYL – MOT DIARRÈ
Diarsanyl – Dietfodertillskott vid mag- och tarmstörningar. Kan ges direkt i hästens mun genom doseringssprutan. Diarsanyl-pasta kan ges till hästar i alla åldrar och även till l föl, dräktiga och digivande ston. Pastan finns på Apoteket. Läs mer på CEVA Vetpharma.

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

NÄR KAN MAN KASTRERA EN HINGST?
När båda testiklarna är nere hos ett föl/unghingst kan man kastrerar. Testiklarna kan vara nere redan från början, på en del kommer båda ner efter ett par månader, andra hinner bli nära året gamla.

Helst bör man inte kastrera i till midsommar och ett par månader framåt eftersom att rötmånad och insekter ökar infektionsrisken. Kastering kan göras på klinik eller stående i stallet. På klinik kan hästen sövas. Vid stående kastering på hemmaplan undviker man de risker som kan finnasmed stt söva en häst.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

SPARA TAGEL FRÅN DRÄKTIGA STON
Tips: Det är alltid bra att ta tagel från dräktiga ston som inte är DNA testade och spara det. Lägg taglet i ett förslutet kuvert märkt med hästens namn. Skulle det stoet gå bort i samband med fölningen så har man hennes DNA. En hingst kan till exempel inte bli godkänd om den inte kan härstamningsprövas genom DNA mot båda föräldrarna.

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

POÄNGSKALOR OCH KLASSINDELNING VID EXTERIÖRBEDÖMNING ENLIGT ASVH
Poängskala 50-skalan och 60-skalan, 5 respektive 6 bedömningsgrupper.

60-poängsskalan, 6 bedömningsgrupper
• Klass I: 45–60 p
• Klass III: 42– 44 p
• Klass III: 41 p
• Klass IV: 40 p eller lägre, eller någon delpoäng under 5



50-poängsskalan, 5 bedömningsgrupper
• Klass I: 38– 50 p
• Klass III: 35–37 p
• Klass III: 34 p
• Klass IV: 33 p eller lägre, eller någon delpoäng under 5

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

VILKEN MANKÖJD FÅR FÖLET SOM VUXEN?
Margareta Rundgren, Universitetslektor, AgrD, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, har skrivit om föls procent av vuxenvikt och makhöjd som uppnås vid olika ålder för olika hästraser. Här finns även angloaraben med.

De flesta hästrasers föl har vid 1 års ålder fått 90 % av sin totala mankhöjd som vuxen häst. Läst texten och se diagram: Fölet och dess start i livet
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

MÄT FÖLET PÅ 1-ÅRSDAGEN
Manköjd vid 12 månaders ålder och ungefärlig mankhöjd som vuxen häst.
130 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 143 cm.
133 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 146,5 cm.
135 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 148,5 cm.


140 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 154 cm.
145 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 159,5 cm.
148 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 163 cm.


150 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 165 cm.
153 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 168 cm.
155 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 170cm.
160 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 176 cm.


----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

VILKEN FÄRG FÅR FÖLET?

Skimmel eller någon av grundfärgerna


Är ena färäldern skimmel och du undrar om ditt föl fått skimmelfärgen eller inte, på denna sida visar vi hur skimmelföl brukar se ut. Du får också veta hur stor chans det är i procent för att fölet ska bli skimmel eller inte. Läs texten: Skimmel eller någon av grundfärgerna

...............................................................................

VILKEN FÄRG ÄR HÄSTEN – FUX ELLER BRUN?

Brun eller fux – några kännetecken
Mörkfux eller brun – några kännetecken


Ibland kan det vara svårt att avgöra om en häst är brun eller fux, men här kommer några kännetecken på de båda färgerna. Läs texten: Vilken färg är hästen – fux elker brun?

...............................................................................

OLIKA FÄRGANLAG
Homozygot och heterozygot
Röda och svarta anlag – fux, svart, brun
Skimmelanlag – avblekbar skimmel
Svart och svartbrun

Homozygot eller heterozygot skimmel – några tecken

----------------------------------------------------------------


MER MELANOM HOS HOMOZYGOTA SKIMLAR
• I tidningen Ridsport nummer 19/2008 finns en text om skimlar och melanom och forskning om detta från SLU. Skribent är Gudrun Orava.
Slagrad:
Mutation ger cancer hos skimlar
Rubrik:
Alla skimlar härstammar från samma anfader

I projektet har över 700 lipizzanerhästar undersökts för att se om mutationen förekomm i enkel eller i dubbel uppsättning. Forskare vis SLU och Uppsala universitet har tittat på en genetisk förändring, en mutation, som endast finns hos alla avblekbara skimlar. Sammanfattning här nedan:

Det visade sig att de hästar som hade en dubbel uppsättning av mutationen blev snabbare vita än de hästar som hade en enkel uppsättning. Dessa hästar fick även färre mörka prickar i pälsen. Däremot fick hästar med dubbel uppsättning av mutationen mer melanom och större bortfall av pigmentering. Skimlar som föds svarta får mer melanom än de som föds bruna eller fuxfärgade.

Melanom uppkommer på hud som saknar hår till exempel under svansen, runt könsorganen eller i mungipan.
...............................................................................

En häst kan endast bli homozygot skimmel om båda föräldrarna är skimlar.

• Betäcker man en skimmel med en häst av annan färg exempelvis brun, fux, svart eller svartbrun kan avkomman aldrig få skimmelanlaget i dubbel uppsättning, dvs bli homozygot för skimmelfärgen. Blir avkomman skimmel i detta exempel så blir den heterozygot skimmel. Avkomman kan även få någon av grundfärgerna. 50 % chans till skimmel, 50 % chans till annan färg.

• Om en homozygot skimmel kombineras med en parner av någon av grundfärgerna brun, fux, svart eller svartbrun blir avkomman i detta exempel alltid skimmel, men avkomman ärver bara skimmelablaget i enkel uppsättning, den blir heterozygot skimmel.

...............................................................................

VITILIGO
Fading Arabian Syndrom – vitiligo
Vita
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------



FRÅN FÖL TILL FOSTER
Fostrets utveckling i livmodern från dag 9 till färdigt föl. Teckningar visar bilder från dag 9, 24, 40, 50, 80, 150, 180, 240, 270 och 320.
Foster – teckningar

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Storeglemente 2009
Storeglemente 2009
----------------------------------------------------------------


TESTA VILKEN FÄRG DIN HÄST HAR
En del hästar är det svårt att avgöra vilken färg det är till exempel om en häst är svart eller mörkbrun.

TAGELPROV
Skicka ett tagelprov i ett kuvert till SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7070, 750 07 UPPSALA. Märk kuvertet Svart/fux.

Det kostar omkring 700 kronor att få provet analyserat. Ring för att höra hur du ska gå till väga: SLU, tel: 018-67 10 00

...............................................................................

På SLU:s blodlab DNA-typas hingstar. Där kan de utföra olika tester som till exempel red factor-test (ee) och aguti-test (A). (Agouti på andra språk).

Exempel: Red Factor-test innebär att man letar efter förekomsten av rött anlag dvs genen e. Via DNA kollar man ifall hästen har 0, 1 eller 2 röda anlag.

• 0 = homozygot för svart (EE). Den häst kan ej lämna fuxar.
• 2 = 2 röda anlag (ee) innebär att hästen är fux.
• 1 = 1 rött anlag (både svarta och bruna hästar kan ha ett anlag för röd färg, anlaget bärs dolt).

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------


Fler färger kan testas hos:
Equine DNA Testing Service – här kan kolla upp om din häst har anlag för Red Factor/Black, Agouti, Cream Dilution, Silver Dilution, Tobiano, Lethal White Overo, Sabino-1 och Seal Brown.

Sample instructions for equine DNA testing

Request form for equine DNA testing

Provet betalas med Visa eller Mastercard och kostar omkring 30 dollar per prov. 25 tagelstrån med rot taget från svansen skickas till Pet DNA Services of AZ(R), PO Box 7809 Chandler, AZ 85246-7809.

----------------------------------------------------------------

CA Status List – Lista på fria, bärare och CA-drabbade

CA-schema. Förklarat i bild

----------------------------------------------------------------