Anglostuterier och uppfödare
Ann & Mats Gyllenswärd
Webbsida
– avelshingsten Fango in Blue AA, Business AA (fryssemin)
Ann Gyllenswärd, VÄXJÖ, SMÅLAND
...............................................................................
Agnetha Grundtman Ogeheim
Högtorp 2
640 31 MELLÖSA
...............................................................................
Lejeby Stuteri & Kursgård –
Halvblods- och anglouppfödning
Hans Delling, LAHOLM, HALLAND
Maud Delling
...............................................................................
Stuteri Kaizcenn – Ridsport
& Avel
Webbsida – Stuteri
Kaizcenn.
Anglouppfödning i liten skala.
Återförsäljare av Back on Track och försäljning
av hösilage.
Lena Gävert, MULLHYTTAN, ÖREBRO LÄN
...............................................................................
Iwona Knaziak - Uppfödning av angloaraber och angloarabiska halvblod
Vackamo, KALMAR LÄN
...............................................................................
Stensnäs Anglostuteri –
Uppfödning av angloaraber
Webbsida
– avelshingsten Zalmiyac 9087 AA
Lena Bengtsson, BOR, SMÅLAND
...............................................................................
Zon hästarna
– Numera uppfödning av travhästar (tidigare även angloaraber)
Långeruds Gård - https://www.langerud.se/
Madelen och Torbjörn Ohlzon
681 92 Kristinehamn
...............................................................................
...............................................................................
----------------------------------------------------------------
Seminstationer i Sverige
Semintillstånd beviljas av Jordbruksverket. Stationerna är
inte godkända innan tillstånd beviljats.
Betäckningssätt: AI = Färsk
sperma TAI= färsk transporterad sperma FAI= fryst sperma N=naturlig
betäckning. EU-station = får tappa sperma för export.
SWB:s lista på mottagarstationer, Djuplänk:
seminstationer.
----------------------------------------------------------------
Föl- och ammajouren, ASVT
Föl- och ammajour på Avelsföreningen
för Svenska Varmblodiga Travhästen är öppen mellan
mitten av februari till mitten av augusti för alla raser. ASVT samarbetar med SH och SFAF.
Jourtelefon: 0733-14 13 16, Henrik Hult
Djuplänk:
ASVT:s föl- och ammajourens sida.
Anmäl dig på webbsidan under "Ammor till förfogande"
eller "Ammor sökes".
Henrik Hult, jouransvarig:
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
Dräktighetstest och test för att beräkna
fölning
Testerna finns på avelssto.se
BLOD-TEST PÅVISAR DRÄKTIGHET MELLAN DYGN
40–100
PregnaMare är
ett blodtest som används för att fastställa dräktigheten
under 40:e – 100:e dygnet. PregnaMare påvisar förekomsten
eller frånvaron av dräktighetshormonet eCG (PSMG). Resultatet
går att avläsa efter cirka en timme – två prickar
betyder dräktig, en prick betyder ej dräktig.
URIN-TEST FRÅN 120:e DYGNET VISAR OM STOET ÄR
DRÄKTIG
WeeFoal är
ett urintest som mäter halten av östronsulfat från dygn
120 ända fram till en månad innan beräknad fölning.
WeeFoal lider inte av problemet med felaktiga positiva resultat. Resorberar
eller kastar stoet så minskar produceringen av de östrogena
hormonerna drastiskt så att de snart är nere på samma
nivå som för ej dräktiga ston. Detta kommer då att
visa sig på testet som ett negativt resultat. Tillförlitligheten
är hög, 98 % för positivt resultat och 97,1 % för
negativt resultat.
MJÖLK-TEST BERÄKNAR NÄR FÖLNINGEN
SKA SKE
TimeToFoal mäter kalciumhalten i stoets mjölk.
Det skall ses som ett hjälpmedel för att kunna förutspå
när en fölning kommer att äga rum. Med hjälp av en
provsticka mäter du kalciumhalten i stoets mjölk som i samband
med att fölningen närmar sig ökar radikalt. Testet ger
dig möjlighet att kunna förutspå om fölningen kommer
att äga rum inom de närmsta 12 timmarna.
Testa stoet omkring 10 dagar före förväntad
fölningsdatum (330–340 dagar efter sista betäckningstillfället).
Gör testet en gång om dagen tills dess att kalciumnivån
stigit till 120 ppm (40 % chans till fölning inom 12 timmar). Därefter
bör du testa stoet två gånger per dygn eftersom chansen
till fölning stiger i takt med att kalciumhalten ökar. Förpackningen
innehåller material för 15 testtillfällen.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
ULTRALLJUDA FÖR ATT UNDVIKA TVILLINGDRÄKTIGHET
Ultraljudsundersökning görs redan från 14–17 dagar
efter sista betäckning. Man kan då konstatera eventuell tvillingdräktighet.
Vanligast är att ultraljuda efter 17, 38–45 och 90 dygn.
AVBRYTA OÖNSKAD DRÄKTIGHET
En oönskad dräktighet kan avbrytas med prostaglandinpreparat,
till exempel Estrumat som ges intramuskulärt mellan dag 5–35
efter ägglossning.
Är det frågan om tjuvparning det är frågan om kan
man vänta 14 dagar innan injektionen ges eftersom det är osäkert
när ägglossning och befruktning skett.
...............................................................................
Ultraljuda för att upptäcka tvillingdräktighet.
TVILLINGDRÄKTIGHET HOS STO
Ta del av en retrospektiv studie av journaler förda vid Flyinge veterinärklinik
som handlar om tvillingdräktighet
(pdf). Examensarbete: Annelie Hellström. Handledare: Anne-Marie Dahlin,
Inst. för Kliniska Vetenskaper.
Utdrag ur studien:
BEFRUKTNING
Ägget är befruktningsdugligt under cirka 8 – 12 timmar
efter ovulationen.Överlevnadstiden hos spermierna varierar mellan
olika hingstar samt beror på hursperman hanteras och behandlas efter
samling.
• De färska spermierna överlever i stoets livmoder i cirka
48 timmar eller mer.
• Kyld och fryst sperma har kortareöverlevnadstid än den
färska. Fryst sperma skall exempelvis insemineras så näraovulation
som möjligt (+/– 6 h).
UPPKOMST OCH FREKVENS
Uppkomsten av tvillingar beror på flera faktorer och frekvensentvillingdräktigheter
har rapporterats variera mellan närmare 0 till 16 %.
EMBRYOREDUKTION
Om veterinären på den tidiga dräktighetsundersökningen
upptäcker en tvillingdräktighet finns det olika behandlingsalternativ.
I en stor del av fallenresorberas den ena fosterblåsan naturligt.
Om det ej skett en naturlig resorptionkan veterinären klämma
sönder den ena fosterblåsan via rektum, genom att pressaden
mot bäckenkanten med proben eller krossa den mellan fingrarna. Detta
görs helst innan dag 26 i dräktigheten och allra senast dag
30.
PROSTAGLANDINHÄMMARE
Vid manipulationen frisätts prostaglandin från livmodern och
enligt en studie ökar denna mängd om reduceringen sker efter
fixering. Samma studie kom fram till att, trots att frisättningen
av prostaglandin vid varsam manuell reduktion av den enafosterblåsan
inte kan undvikas, så blir inte frisättningen så hög
att total eller enspartiell luteolys sker.
• De visade att ruptur av en fixerad eller mobil fosterblåsa,
mellan dag 12 och 30 i dräktigheten, är en effektiv teknik för
att reducera en tvillingdräktighet.
• I studien undersöktes även om exogent tillfört
progesteron och prostaglandinhämmare (flunixin meglumine) kunde vara
till hjälp för att ökachansen till överlevnad för
den kvarvarande fosterblåsan. Det visade sig att flunixin meglumine
påtagligt reducerade prostaglandinnivåerna, men att det inte
behövdes för att undvika luteolys.
PROSTAGLANDIN-INJEKTION
I det fall ingen naturlig resorption skett och manuell reducering misslyckats,
t.ex.då fosterblåsorna legat för tätt intill varandra,
återstår för att avbrytatvillingdräktigheten, abort
av båda fosterblåsorna med hjälp av prostaglandin.
• Denna injektion (1 x 10mg) måste ges innan dag 35 för
att stoet skall komma i brunst inom lämplig tid för ombetäckning.
Ges behandlingen senare än dag 35kommer stoet brunst tidigast efter
2–3 månader.
...............................................................................
----------------------------------------------------------------
Smittinformation, STC
Aktuell lista på utbrott av smittsamma sjukdomar i landet finns
på Svenska
Travsportens Centralförbund.
Djuplänk: STC:s
Smittinformation.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
VACCINERA DRÄKTIGA STON MOT ABORTVIRUS
Dräktiga ston vaccineras mot både herpesvirus EHV-1
och EHV-4.
Stona skall vaccineras i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden.
Alla hästar i stallet ska vaccineras för att skyddet ska upprätthållas.
VACCINERA MOT LUFTVÄGSINFELTION
– EHV-4
Hästar och föl från 5-6månaders ålder
vaccineras 2 gånger med 4-6 veckors mellanrum. Återvaccinera
med 6 månaders mellanrum.
Equint herpesvirus
• EHV-1 (abortvirus) orsakar smittsam kastning samt
• EHV-2 orsakar förkylningssymtom och ögoninfektioner.
• EHV-3 (godartad beskällarsjuka) orsakar blåsor på
yttre könsvägar
• EHV4 orsakar luftvägsinfektioner, särskilt bland yngre
hästar. Drabbade hästar blir snuviga, hostar och kroppstemperaturen
stiger något.
Herpesviruset smittar via luften i stallet, hästar som nosar
på varandra, foder som ätits av smittad häst och aborterade
fosterhinnor. Placera helst nykomna hästar i karantän i 14 dagar.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
VACCINERA DRÄKTIGA STON MOT ROTAVIRUS
Vaccinera det dräktiga stoet med Duvaxyn
Râ i 8–10 dräktighetsmånaden.
Rotavirus är vanligt förekommande och de allra flesta vuxna
hästar har någon gång i livet träffat på rotavirus.
Oftast infekteras hästar som föl under diperioden, från
två dagars ålder upp till sex månader är vanligast.
Symptomen hos hästar som smittats med rotavirus är anorexi (matvägran),
slöhet, diarré och uttorkning. Symptomen kan vara lindriga
eller livshotande. Dessto yngre hästen är desto allvarligare
är det. I regel smittar det från föl till föl och
inkubationstiden är kort. Viruset påverkar tarmkanalen och
ofta har hästen diarré i två till tre dagar. Omkring
70 procent av alla hästar insjuknar, men få blir så sjuka
att de dör.
Hästar som insjuknat behandlas med vätska i form av elektrolyter.
I annat fall gäller förebyggande åtgärder. Rotavirus
är nämligen ett mycket resistent virus som kan överleva
i stall, rasthagar och annan miljö under lång tid. Noggrann
rengöring är viktig för att hålla viruset borta.
En annan åtgärdär att vaccinera
stoet mot Rotavirusinfektion med Duvaxyn Râ, som säljs av SVA,
i 8–10 dräktighetsmånaden. När stoet vaccinerats
för hon vidare antikroppar till fölungen via råmjölken.
Att ge det nyfödda fölet plasma via sond i munnen är ytterligare
en förebyggande behandling. Plasma för svaga föl tas numera
fram för försäljning av SVA i Uppsala. Plasman
innehåller bl.a. specifika antikroppar mot Rotavirus.
Kerstin de Verdier, Louise T Berndtsson och Anna Nilsson vid SVA.
Se
länk, skrolla för att se svaret.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
CEM-TESTA DITT STO
CEM – smittsam livmoderinflammation hos häst
Hos sto orsakar infektion med CEM en akut livmoderinflammation (endometrit).
• Symtomen kommer vanligen inom 2-10 dagar
efter betäckning i form av flytningar från slidan.
• Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga
till att inga symtom ses utåt. Vid en gynekologisk undersökning
konstateras då ofta en varig flytning i främre delen av slidan.
• Samtidigt ses även den för CEM typiska bilden av en
kraftig inflammation i livmodermunnen och slidan.
• Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervall.
CEM – smittsam livmoderinflammation hos häst
• Läs
mer om CEM, Contagious equine metritis
– Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
RISK FÖR BAKTERIER PÅ STON SOM GÅR
MED VALACKER
Ston och valacker bör gå i separata hagar.
Även om man inte ser det är det vanligt förerekommande
att valacker betäcker ston. Stona kan få in bakterier och när
det är dags för betäckning hos hingst så tar sig
inte stoet.
Ett sto som gått lång tid med bakterier
i livmodern kan bli infertil för livet. Personal på seminstationer
har varit med om att ston haft litervis med var i livmodern. Trots behandling
med antibiotika eller sulfa är det inte säkert att stoet kan
fungera i avel.
En del hingstägare kräver att det ska göras
en odling på stoet för att hon ska få komma till hingsten.
Har stoet bakterier behandlas hon och får komma efter kuren. Många
ston som har bakterier är svåra att få dräktiga.
Så det bästa för både sto- och hingstägare
är att det gjorts en odling på stoet, så man vet att
det finns förutsättningar för att hon ska kunna bli dräktig.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
Foder
Stoets näringsbehov under dräktighetens
olika perioder
Hälsa hos
sto och föl – ett viktigt jobb för uppfödaren
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
FODER TILL ÄLDRE HÄST
En äldre häst får svårare att
tugga eftersom tänderna blir mer nedslitna med åren. Dessutom
sjunker förmågan att ta upp näring efter det att hästen
fyllt 15 år.
Stärkelsen i exempelvis havre kan göra
en häst het och stärkelsen kan också irsaka muskelstelhet.
Därför bör man välja ett foder där energin kommer
från majs, ärtor, bönor ooch soja. I dag finns det müsli-blandningar
som är baserade på majs och andra grödor än havre
och korn. Det finns även pellets och hackelse som är tillverkade
för att passa äldre hästar.
Se också upp med om en häst fryser. Äldre hästar
har lättare för att frysa, de dricker då mindre för
att inte bli nerkylda, vilket kan orsaka förstoppning eller kolik.
Ge gärna uppblött betfor för att undvika förstoppning.
Ge flera höhögar i hagen, tänk på att en äldre
häst kan bli lägre i rang och inte våga ta för sig.
Exempel på foderstat till häst som inte
får i sig mer än 3 kilo hö dagligen pga av att den har
svårt att tugga.
3 FODERGIVOR, TOTALT:
• 4 kilo müsli för äldre hästar
• 1 kilo rejält uppblött betfor (hjälper till att
förhindra kolik)
• 3 kilo uppblött hö eller 4 hösilage.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
STELKRAMSPSVACCINERA DRÄKTIGA STON
• Vaccinera
det dräktiga stoet mot stelkramp 1–1,5 månader innan
beräknad fölning.
VACCINERA FÖL MOT STELKRAMP
• 1: a vaccinationen vid 4 månaders ålder.
• 2:a vaccinationen 4–6 veckor senare.
• 3 :e vaccinationen 5–7 månader senare.
• Sedan vart 3:e år.
VACCINERA FÖL MOT HÄSTINFLUENSA
• 1: a vaccinationen vid 4 månaders ålder.
• 2:a vaccinationen 4–6 veckor senare.
• 3 :e vaccinationen 5–7 månader senare.
• Sedan 1 gång om året.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
INÄLVSPARASITER OCH HUDPARASITER
Broschyren Hästens
parasiter (pdf), utgiven av Jordbruksverket.
...............................................................................
TRÄCKPROVSDIAGOSTIK
Mer om parasitstatus på djur på webbsidan kollamasken.nu.
Djuplänk
till koll för häst.
Förpackningen Kollamasken innehåller
allt du behöver för att få ett snabbt svar på hur
parasitläget är i din häst.
...............................................................................
TRÄCKPROVSTAGNING,SVA
På Statens
veterinärmedicinska anstalts webbsida finns förteckning
och prislista på de analyser som SVA utför. Skriftligt svar
på provet skickas.
GÖR SÅ HÄR
En liten näve färsk avföring tas från
boxen och förpackas i dubbla platspåsar som märks med
hästens namn. Om prov tas på flera
hästar som varit på samma bete, kan proven både analyseras
individuellt eller som samlingsprover om tre.
Brevet ska innehålla uppgifter om: namn, adress,
telefonnummer, typ av häst, ålder, provets märkning, önskad
undersökning samt när och med vilket preparat hästen senast
avmaskats med. Skicka provet i vadderat kuvert till: SVA, Sektion för
parasitologisk diagnostik, 751 89 UPPSALA. SVA,
telefon: 018-67 40 00, fax: 018-67 44 50.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR
ANAPLASMOS
Blir din häst hängig har dålig apit
kan det röra sig om anaplasmos (gick tidigare under namnet erhlichia).
Typiska symptom är hög feber, hästen tappar aptiten, rör
sig ogärna och blir snubblig och kan få gulsot. Anaplasmos
kan påvisas genom ett blodprov. Hästen behandlas sedan med
antibiotika.
BORRELIOS
Borrelios som är ovanligare, leder till svullna
leder, stelhet och hälta samt muskelsmärtor. Hästen tappar
i hull och kan vid dräktighet kasta fölet. Även borrelios
konstateras via blodprov och behandling sker med antibiotika.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
FRÅGOR OCH SVAR MED HIPPSONS EXPERTER – VETERINÄR
Hippson.se
– Fråga experterna – Veterinär.
Veterinär svarar på frågor på Hippson.se, djuplänk.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
SJUKDOMAR HOS HÄST
Magsår,
fång och kolik samt träckprovsundersökning
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
DIARSANYL – MOT DIARRÈ
Diarsanyl – Dietfodertillskott vid mag- och
tarmstörningar. Kan ges direkt i hästens mun genom doseringssprutan.
Diarsanyl-pasta kan ges till hästar i alla åldrar och även
till l föl, dräktiga och digivande ston. Pastan finns på
Apoteket. Läs mer på CEVA
Vetpharma.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
NÄR KAN MAN KASTRERA EN HINGST?
När båda testiklarna är nere hos
ett föl/unghingst kan man kastrerar. Testiklarna kan vara nere redan
från början, på en del kommer båda ner efter ett
par månader, andra hinner bli nära året gamla.
Helst bör man inte kastrera i till midsommar
och ett par månader framåt eftersom att rötmånad
och insekter ökar infektionsrisken. Kastering kan göras på
klinik eller stående i stallet. På klinik kan hästen
sövas. Vid stående kastering på hemmaplan undviker man
de risker som kan finnasmed stt söva en häst.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
SPARA TAGEL FRÅN DRÄKTIGA STON
Tips: Det är alltid bra att ta tagel från
dräktiga ston som inte är DNA testade och spara det. Lägg
taglet i ett förslutet kuvert märkt med hästens namn. Skulle
det stoet gå bort i samband med fölningen så har man
hennes DNA. En hingst kan till exempel inte bli godkänd om den inte
kan härstamningsprövas genom DNA mot båda föräldrarna.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
POÄNGSKALOR OCH KLASSINDELNING VID
EXTERIÖRBEDÖMNING ENLIGT ASVH
Poängskala 50-skalan och 60-skalan, 5 respektive
6 bedömningsgrupper.
60-poängsskalan, 6 bedömningsgrupper
• Klass I: 45–60 p
• Klass III: 42– 44 p
• Klass III: 41 p
• Klass IV: 40 p eller lägre, eller någon delpoäng
under 5
50-poängsskalan, 5 bedömningsgrupper
• Klass I: 38– 50 p
• Klass III: 35–37 p
• Klass III: 34 p
• Klass IV: 33 p eller lägre, eller någon delpoäng
under 5
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
VILKEN MANKÖJD FÅR FÖLET SOM VUXEN?
Margareta Rundgren, Universitetslektor, AgrD, Institutionen
för husdjurens utfodring och vård, SLU, har skrivit om föls
procent av vuxenvikt och makhöjd som uppnås vid olika ålder
för olika hästraser. Här finns även angloaraben med.
De flesta hästrasers föl har vid 1 års
ålder fått 90 % av sin totala mankhöjd som vuxen häst.
Läst texten och se diagram: Fölet
och dess start i livet
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
MÄT FÖLET PÅ 1-ÅRSDAGEN
Manköjd vid 12 månaders ålder
och ungefärlig mankhöjd som vuxen häst.
130 cm vid 1 års ålder blir som vuxen
häst 143 cm.
133 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 146,5 cm.
135 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 148,5 cm.
140 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 154 cm.
145 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 159,5 cm.
148 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 163 cm.
150 cm vid 1 års ålder blir som vuxen
häst 165 cm.
153 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 168 cm.
155 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 170cm.
160 cm vid 1 års ålder blir som vuxen häst 176 cm.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
VILKEN FÄRG FÅR FÖLET?
Skimmel eller någon av grundfärgerna
Är ena färäldern skimmel och du undrar om ditt föl
fått skimmelfärgen eller inte, på denna sida visar vi
hur skimmelföl brukar se ut. Du får också veta hur stor
chans det är i procent för att fölet ska bli skimmel eller
inte. Läs texten: Skimmel
eller någon av grundfärgerna
...............................................................................
VILKEN FÄRG ÄR HÄSTEN –
FUX ELLER BRUN?
Brun eller fux – några kännetecken
Mörkfux eller brun – några kännetecken
Ibland kan det vara svårt att avgöra om
en häst är brun eller fux, men här kommer några kännetecken
på de båda färgerna. Läs texten: Vilken
färg är hästen – fux elker brun?
...............................................................................
OLIKA FÄRGANLAG
•
Homozygot
och heterozygot
•
Röda
och svarta anlag – fux, svart, brun
• Skimmelanlag
– avblekbar skimmel
• Svart
och svartbrun
• Homozygot
eller heterozygot skimmel – några tecken
----------------------------------------------------------------
MER MELANOM HOS HOMOZYGOTA SKIMLAR
• I tidningen Ridsport nummer 19/2008 finns en text om skimlar och
melanom och forskning om detta från SLU. Skribent är Gudrun
Orava.
Slagrad: Mutation ger cancer hos skimlar
Rubrik: Alla skimlar härstammar från
samma anfader
I projektet har över 700 lipizzanerhästar undersökts för
att se om mutationen förekomm i enkel eller i dubbel uppsättning.
Forskare vis SLU och Uppsala universitet har tittat på en genetisk
förändring, en mutation, som endast finns hos alla avblekbara
skimlar. Sammanfattning här nedan:
Det visade sig att de hästar som hade en dubbel uppsättning
av mutationen blev snabbare vita än de hästar som hade en enkel
uppsättning. Dessa hästar fick även färre mörka
prickar i pälsen. Däremot fick hästar med dubbel uppsättning
av mutationen mer melanom och större bortfall av pigmentering. Skimlar
som föds svarta får mer melanom än de som föds bruna
eller fuxfärgade.
Melanom uppkommer på hud som saknar hår till exempel under
svansen, runt könsorganen eller i mungipan.
...............................................................................
• En häst kan endast bli homozygot
skimmel om båda föräldrarna är skimlar.
• Betäcker man en skimmel med en häst av annan färg
exempelvis brun, fux, svart eller svartbrun kan avkomman aldrig få
skimmelanlaget i dubbel uppsättning, dvs bli homozygot för skimmelfärgen.
Blir avkomman skimmel i detta exempel så blir den heterozygot skimmel.
Avkomman kan även få någon av grundfärgerna. 50
% chans till skimmel, 50 % chans till annan färg.
• Om en homozygot skimmel kombineras med en parner av någon
av grundfärgerna brun, fux, svart eller svartbrun blir avkomman i
detta exempel alltid skimmel, men avkomman ärver bara skimmelablaget
i enkel uppsättning, den blir heterozygot skimmel.
...............................................................................
VITILIGO
• Fading
Arabian Syndrom – vitiligo
Vita
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
TESTA VILKEN FÄRG DIN HÄST HAR
En del hästar är det svårt att avgöra
vilken färg det är till exempel om en häst är svart
eller mörkbrun.
TAGELPROV
Skicka ett tagelprov i ett kuvert till SLU, Sveriges
lantbruksuniversitet, Box 7070, 750 07 UPPSALA. Märk kuvertet Svart/fux.
Det kostar omkring 700 kronor att få provet analyserat. Ring för
att höra hur du ska gå till väga: SLU, tel: 018-67 10
00
...............................................................................
På SLU:s blodlab DNA-typas hingstar. Där kan de utföra
olika tester som till exempel red factor-test (ee) och aguti-test (A).
(Agouti på andra språk).
Exempel: Red Factor-test innebär att man letar efter förekomsten
av rött anlag dvs genen e. Via DNA kollar man ifall hästen har
0, 1 eller 2 röda anlag.
• 0 = homozygot för svart (EE). Den häst kan ej lämna
fuxar.
• 2 = 2 röda anlag (ee) innebär att hästen är
fux.
• 1 = 1 rött anlag (både svarta och bruna hästar
kan ha ett anlag för röd färg, anlaget bärs dolt).
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
Fler färger kan testas hos:
Equine
DNA Testing Service – här kan kolla upp om din häst
har anlag för Red Factor/Black, Agouti, Cream Dilution, Silver Dilution,
Tobiano, Lethal White Overo, Sabino-1 och Seal Brown.
Sample
instructions for equine DNA testing
Request
form for equine DNA testing
Provet betalas med Visa eller Mastercard och kostar omkring 30 dollar
per prov. 25 tagelstrån med rot taget från svansen skickas
till Pet DNA Services of AZ(R), PO Box 7809 Chandler, AZ 85246-7809.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
