Hälsa hos sto och föl – ett viktigt jobb för uppfödaren

Grovfodret – stoets viktigaste näringskälla

Det har sagts många gånger men tål säkerligen att sägas igen – grovfodret är viktigt för alla hästar. Det behöver analyseras för att man ska veta vad man har att räkna foderstaten på. Det är helt omöjligt att beräkna en vettig foderstat utan en analys.

Var hittar man information

För att lära sig hur man beräknar foderstater och vilka behov hästen har i olika situationer finns det en mycket lämplig och pedagogisk bok som heter ”Hästen - näringsbehov och fodermedel” och är skriven av Christina Planck m fl. Utgivare är SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Den använder jag så fort jag behöver se över foderstaten på hästarna, vilket jag gör ungefär en gång i månaden. Samtidigt tittar jag på dem för att se att de utvecklas enligt plan. Dessutom ger SLU ut en utmärkt informationsskrift som heter Foderbladet. Det kommer ut med 6 nummer per år. Det kostar 545 kr/år. Kontakta SLU Service Publikationstjänst, tfn 018-67 11 00; fax: 018-67 35 00 eller Publikation@service.slu.se.

Det är maten det hänger på

Med hjälp av foderstaten kan man ju delvis bestämma hästens utvecklingshastighet. Får det en bra och sund foderstat som ger den möjlighet att utvecklas på ett jämt och bra sätt så har man förmodligen en häst som är färdig att börja rida in vid ca 2,5 års ålder och som ska kunna gå treårs-test och vara klar för det.

Stoets näringsbehov under dräktighetens olika perioder

Jag brukar dela in förstagångsstoets behov av näring i tre olika perioder:

Den första perioden är tiden före insemination/betäckning. Det är viktigt att stoet kommer till stationen i gott skick och hull. Hon ska vara avmaskad och verkad. Inga skor om det är naturlig betäckning det handlar om och om hon ska gå med andra ston. Om det är ett sto som har tävlat mycket kan det vara en god ide att hon får en eller någon månads omställning till en lugn miljö så att hennes kropp kan naturligt komma i brunst.

Under denna period behöver inte stoet mer energi och näring än vad som täcker hennes underhållsbehov såvida hon är i gott skick och inte utför något särskilt arbete. Är hon i underhull behöver man förstås kompensera för det och det kan vara svårt att få stoet dräktigt. Man behöver då börja i god tid.

Den andra perioden räknar jag från månad 1-7. Jag brukar räkna ut vad varje enskilt sto har för underhållsbehov när det gäller energi, protein, kalcium och fosfor. Det baseras jag på underlag från grovfoderanalysen och beräkningstabeller från ”Hästen - näringsbehov och fodermedel” som utgår från stoets normalvikt och rastillhörighet.

Man utgår från stoets energibehov. Till exempel har vi vårt fullblodssto Meta Value (Matilda) som väger ca 600 kg. Hon har ett underhållsbehov av 67 MJ omsättningsbar energi/dag. Den vuxna hästens behov av protein är ca 6 gram smältbart råprotein/MJ.

Således får vi alltså en formel för Matildas totala underhållsbehov av protein vilket innebär att

67*6=402 gram smältbart råprotein behöver alltså Matilda för sitt underhållsbehov varje dag om hon inte gör något mer än går i hagen. Om hon utför ett lätt arbete under dräktighetens så måste man kompensera för det. Exempelvis på lätt arbete är lätta arbetspass, longering, nybörjarlektioner, ”promenad”-ridning och lätta körturer < 3 timmar/dag. Ett exempel är även tävlingar på lätt nivå.

En bra tabell för arbetande hästar finns på sidan 5 i häftet ”Hästen - näringsbehov och fodermedel”:

MJ tillägg per dag utöver underhållsbehov

Arbetsintensitet Tillägg i % av underhållsbehovet

Lättarbete (Lätt tävling) + 25 % (tävling ej rekom. till dräktiga ston - efter 5 månaden förbjudet att tävla dräktigt sto)

Medelhårt arbete (Lätt till Msv) + 50 % (tävling ej rekom. till dräktiga ston)

Hårt arbete (Msv till Svår) + 75 % (tävling ej rekom. till dräktiga ston)

Mycket hårt arbete (Elitnivå) + 100 % (tävling ej rekom. till dräktiga ston)

Behovet beräknas på en veckas genomsnittligt arbete där en á två vilodagar ingår.

Så om Matilda skulle promenadridas utöver hagvistelse under dessa månader (1-7) hade hennes totalbehov per dag av energi varit 67MJ * 1, 25= 83,75 MJ och protein 402*1, 25= 502,5 g smb.rp

Efter 7 månaden inleds en den tredje viktiga perioden i stoets dräktighet – tillväxtfasen.

Denna fas är uppdelad för månad 8-9, månad 10 och månad 11.

Då måste man öka tillskottet på energi och protein för att stoet ska kunna producera en fölunge. Fölet kommer att väga ca 10 % av moderns vikt. Dessutom kommer tillväxt av bland annat livmoder och fostervatten. Fettinlagring inför den kommande digivningsperioden sker också. Ett sto som har utfodrats på rätt sätt ökar sin vikt med ca 18-20 % under dräktigheten. För att stoet ska kunna fly och springa vid behov sker den största delen av fostrets tillväxt alltså först från och med månad 8.

Behovet av tillägg ökar för varje månad och behöver ske successivt. Tillskottet av protein är särskilt stort under de sista månaderna. Behovet ökar då till 12 gram smältbart råprotein/MJ i den del som läggs till (det är alltså inte 12 gr för alla MJ-enheterna utan bara för dem som överstiger underhållsbehovet). Det innebär att utslaget på alla MJ-enheterna ökar proteinbehovet enligt tabellen nedan.

Detta på grund av att det nyfödda fölet består av ca 17 % protein. Man kan alltså räkna om att ett föl som väger ca 50 kg består av ca 8,5 kg protein.

De rekommendationer som ”Hästen - näringsbehov och fodermedel” och Foderbladet nr 1/05 är följande:

Behov per dag utöver underhållsbehov

Månad Tillägg i % av underhållsbehov beräknat på det ej dräktiga stoets normala vikt

Energitillägg Smältbart råprotein i totalfoderstaten

8-9 +15% 6,8

10 + 25% 7,2

11 + 30% 7,4

Det innebär således för Matildas del att i månad 11 behöver hon följande tillskott av energi och protein varje dag, energi: 67* 1, 30=87, 1 MJ och protein 87, 1*7, 4=645 g smb.rp förutsatt att hon inte har föl vid sidan av som diar. Det har nu Matilda haft till helt nyligen varför hennes foderstat har legat högre på digivningsnivå under hösten och vintern. I samband med att hon har klivit in i månad 8 har vi vant av Matilda och fölet under ca en månad och då har det inte funnits behov av att öka hennes mat under denna tid eftersom det då har blivit en naturlig procentuell ökning av hennes foderstat i och med att hon slutar ge di.

Stona kan ha lite svårt att äta i slutet av dräktigheten och att behöva kompensera för underhull dessa månader kan vara mycket svårt.

Hur mycket mat blir då detta? Ja det beror helt på hur bra grovfoder man har. Ston och unghästar behöver ett grovfoder med högre proteinhalt jämfört med vuxna hästar. Det kan vara svårt att få tag i vårt klimat men man kan på olika sätt kompensera för ett foder med lägre proteinhalt även om det aldrig kan bli lika bra. Att tänka på är att ett tidigt skördat (maj/juni) hö/hösilage innehåller mycket mer av stoets och unghästarnas behov än ett sent skördat. Bara genom att veta när skörden är tagen kan man i viss mån förutse näringsinnehållet.

Ett exempel på en analys av grovfoder:

			Smältbart
	per kg	MJ Energi	Råprotein	Kalcium	Fosfor	Mg
Torrsubstans	1	9,7	83	4,6	2,4	1,4
Hö 81 % (analyserat)	1	7,8	67	3,4	1,8	1
Hösilage Omräknat	1	6,45	55,42	2,81	1,49	0,83
Hösilage/(ts/1,8)	1	5,39	46,11	2,56	1,33	0,56
Grund	1	11	80	5	3	3
Havre	1	9,8	87	0,8	3,3	1,1
Betfor	1	11,5	70	8,6	0,6	1,2
Protein	1	10	330	2,8	6,3	2,3
Miner	1			16	4,5	2
Kornkross	1	11,1	81	0,5	3,5	1,1
Foderkalk/gram				380

Hösilaget är analyserat som torrsubstans där analysfirman har angivet hur torra proverna har varit då de skickades in. Man vet att 1 kg torrsubstans motsvarar 1,8 kg hösilage med 60 % torrsubstans vilket är en lämplig nivå för hästar. Hösilaget analysvärden delas därför med faktorn 1,8 för att få fram analysvärdet för varje kilo hösilage.

Nedanför informationen om hösilaget har jag satt upp innehållet i de fodermedel vi använder. Även om vi inte använder allt använder jag dessa siffror för att kombinera ihop en så bra foderstat som möjligt ifall det inte går att klara sig på bara grovfoder. Där handlar det ju om tillgången. Vi tar ju eget hösilage och har ju relativt gott om det. Men om man inte har det så måste man ställa de olika kostnaderna mot varandra. Ibland kan man få lite dåligt samvete då man lyssnar på foderexperter då de gärna själva berättar att ”mitt sto” står på 20 kg hösilage. Och det är ju jättebra – om man har den tillgången och att stoet får i sig den mängden och med rätt kvalitet.

Digivningsperioden

Det man då måste ta med i beräkningen av stoets foderstat är om stoet är i digivningsperiod eller inte. Den dagliga produktionen av mjölk kräver energi. Mjölkproduktionen motsvarar ca 2,5-3,5 % av kroppsvikten under de tre första digivningsmånaderna. För att räkna ut energibehovet för mjölkproduktionen har man energiinnehållet i den producerade mjölken som utgångspunkt. Totalfoderstaten under digivning är lika med underhållsbehov + digivningstillägget och bör innehålla 8-10 gram smältbart råprotein/MJ Energi. Även här gäller regeln att den del som utgör digivningstillägget bör innehålla 12 gram smältbart råprotein/MJ.

Om vi använder Matilda som utgångspunkt för lite olika situationer kommer vi fram till följande:

Energi och proteinbehov i olika situationer
Utgångsberäkning		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
Underhållsbehov Matilda		67	402	24	17	9	1,4	2,7
ej dräktig ej digivning ej arbete (6 g smb.rp/MJE)
Lätt arbete		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
dräktig ej digivning lätt arbete + 25% månad 1-7	67*0, 25	16,75
proteinbehov vuxen häst 6*16, 75	16,75*6		100,5
Summa		83,75	502,5	30	21	11	1,4	2,7
Digivningsperiod 1: 1-3 månader		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
dräktig digivning månad 1-3 tillägg för 600 kg häst	11*6	66
Proteintillägg 12gram*66MJ över underhållsbehovet	12*66		792
Summa		133	1194	67	43	13	1,6	5,2
Digivningsperiod 2: 4 månader fram till avvänjning		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
dräktig digivning månad 1-3 tillägg för 600 kg häst	9*6	54
Proteintillägg 12gram*54MJ över underhållsbehovet	12*54		648
Summa		121	1050	43	27	10	1,6	4,3
Dräktighetsperiod 1: 1-7 månader ej di		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
inga energi tillägg		0
Proteintillägg 12gram/MJE över underhållsbehovet			0
Summa		67	402	24	17	9	1,4	2,7
Dräktighetsperiod 2: 8-9 månader ej di		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
tillägg + 15 %	0,15*67	10,05
Proteintillägg 12gram/MJE över underhållsbehovet	10,05*12		120,6
Summa		77,05	522,6	41	31	10	1,3	4,1
Dräktighetsperiod 3: 10 månader ej di		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
tillägg + 25%	0, 25*67	16,75
Proteintillägg 12gram/MJE över underhållsbehovet	16, 75*12		201
Summa		83,75	603	44	34	11	1,3	4,0
Dräktighetsperiod 4: 11 månader ej di		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
Underhållsbehov		67	402
tillägg + 30 %	0,30*67	20,1
Proteintillägg 12gram/MJE över underhållsbehovet	20,1*12		241,2
Summa		87,1	643,2	44	34	11

Eftersom Matilda fram till helt nyligen har diat sitt senaste föl så är det digivningsperiod 2 som har fått gälla för henne. I samband med att hon och fölet successivt har skiljts åt har foderstaten minskats ner till nivåerna för dräktighetsperiod 3. Det innebär att jag såldes har gjort en minskning under en period när det egentligen är en ökning för ett icke digivande sto men den är kontrollerad mot hennes hull och vikt och har skett långsamt under en period på 6 veckor.

Viktigt att tänka på:

Lösdrift av ston: Här är inte kompenserat för om hästen går på lösdrift dygnet runt. Är det t ex 25 minusgrader, det regnar, blåser och är allmänt dåligt väder ute krävs enorma mängder mat om stoet inte ska tappa i vikt de sista månaderna. Dessutom att tänka på är att om alla hästar går ute i flock inklusive den nyblivne ettåringen så kan det hända att den fortfarande diar – detta måste man också ta hänsyn till. Hästar som enbart står på underhållsbehovet kräver regelbunden hullkontroll.

Kalk, fosfor och Magnesium – viktiga ämnen

Likaså behöver man titta efter hästens behov av de så kallade makromineralerna kalcium, fosfor och magnesium. Balansen mellan dem är mycket viktig för benutvecklingen såväl hos fostret som hos det nyfödda fölet. Det finns väldigt fina tabeller att gå efter i häftet ”Hästen - näringsbehov och fodermedel”. Det är bara att ta dem rakt av.

Vilka mängder och vad??

Vad innebär nu detta i matväg för Matilda? Våra hästar har i princip fri tillgång på grovfoder. Det är aldrig slut – det finns alltid. Men den mängd som Matilda vill äta oavsett annat foder är ca 12 kg hösilage. Om man då tittar på vad hon får i sig på 12 kg hösilage så är det 5,39 MJE/kg hösilage och 46,11 g smb.rp/kg hösilage. Det innebär att totalt får Matilda i sig 64,68 MJE och 553 g smb.rp av hösilaget. Och det räcker ju inte alls i digivningsperioden och hon måste ha tillskott. Men det skulle räcka gott som underhåll. För att få veta hur mycket mer som behövs av respektive foder man får måste man ställa upp en ekvation:

Digivningsperiod 2: 4 månader fram till avvänjning		Energi	Protein	Kalcium	Fosfor	Mg	Ca/P-kvot	Ca/Mg-kvot
underhållsbehov		67	402
dräktig digivning månad 1-3 tillägg för 600 kg häst	9*6	54
Proteintillägg 12gram*54MJ över underhållsbehovet	12*54		648
Summa		121	1050	43	27	10	1,6	4,3
Avdrag från Hösilage 12 kg		-65	-553	-30, 72	-15,96	-6, 72	1,9	4,6
Kvar att kompensera för		56	497	12,28	11,04	3,28
Så vi fyller på med
Grund antal kg	2	22	160	10	6	6
Havre antal kg	2	19,6	174	1,6	6,6	2,2
Det ger		41,6	334	11,6	12,6	8,2
Kvar att kompensera för		14,4	163	0,68	-1,56	-4, 92
Så vi fyller på med
Kornkross	1	11,1	81	0,5	3,5	1,1
Betfor	0,5	5,75	35	4,3	0,3	0,6
Det ger		16,85	116	4,8	3,8	1,7
Kvar att kompensera för är bara proteiner		-2, 45	47	-4, 12	-5,36	-6, 62
Så vi fyller på med
Protein 0,15 kg (ca 2,5 dl)	0,15	1,5	49,5	0,42	0,945	0,35
Kvar att kompensera för är		-3, 95	-2,5	-4, 54	-6,305	-6, 97

Vi skulle säkerligen ha kunnat ge bara havre och grund och inget betfor eller kornkross. Det är en fråga om tycke och smak. Vi gillar att använda oss av en blandning av kornkross och betfor där vi också blandar i foderjäst och vitaminer samt kalk i den mån det behövs. Dagsransonen av korn/betfor ger vi hästarna uppdelat på 2 ggr dag blötlagt i vatten. Det ger dem en fin päls och fina magar (avföring) som det sällan är problem med. Dessutom får de en god aptit – de älskar denna blandning. Den övriga maten delas upp på två (sommaren) till fyra (vintertid) gånger per dag beroende på årstid och utfodringstillfällen.

Vitaminer, mineraler och selen

Om det är dåliga mängder med mineraler i grovfodret så ger vi tillskott av mineraler. På sommaren har de tillskott i hagarna (se upp bara så att de inte sätter i sig allt på en gång). På sensommaren då betet börjar ge med sig men vi har inte kommit upp i några mängder med grovfoder kan vi ge mineraler speciellt i maten. Annars ger vi det inte som standard. Ofta silar de ut det och det ligger i botten på krubban och man betalar en massa i onödan för det. Vitaminer ger vi till vuxna hästar främst vid pälsfällningen. Foderjäst (B-vitaminer) i princip året om. Unghästar får A-D-E vitaminer måndag-onsdag-fredag. Tokosel (selentillskott) får alla hästar efter kroppsvikt på söndagar.

Av Lena Gävert