Alexanderteknik – rakriktning, liksidighet och eftergift är lika viktigt för ryttaren som för hästen

– Det är viktigt att vi blir medvetna om vår egen kroppshållning. Först då har vi möjlighet att göra förändringar, säger Maria Bucht från Kalix som är lärare i Alexanderteknik.

Det som vi är vana att göra varje dag, tänker vi inte ens på att vi gör. Därför märker vi inte heller hur vi gör det. Alexanderteknik går ut på att vi ska bli mera medvetna om vår egen kropp. Håller vi till exempel den egna axel lägre när vi arbetar vid datorn, blir sitsen så även till häst. Kontorsställningen blir alltså kvar och ofta är vi helt omedvetna om detta.

Alla idrottsutövare och alla yrkeskategorier kan ha nytta av metoden. Eftersom Maria själv rider arrangerar hon gärna kurser som direkt riktar sig till hästfolk. På sina introduktionskurser för ryttare brukar hon ha med en trähäst. Då ges deltagarna möjlighet att bara koncentrera sig på sin sits.

KROPPEN ÄR EN KEDJA
När vi sitter i sadeln så ersätter sittbenen våra fötter. Så hur vi balanserar oss över våra sittben är viktigt. Det avgör inte minst hur vår kontakt blir med hästen via tyglarna. Uppsuttet på trähästen kan man tydligt se att vår kropp är kedja. Det kan inte hända något i en länk utan att länkarna både före och efter påverkas.

– Om man trampar ner hälarna ordentligt så spänns hela benet och även sätet. Det leder till att ryttaren lyfter ur sadeln. Det är bättre att tänka sig att tårna ska uppåt. För om man höjer tårna, så åker hälen per automatik ner, visar Maria.

– Vår kropp är som en kedja. Det kan inte hända någonting med en länk, utan att någonting förändras med länkarna både före och efter, förklarar Maria Bucht, lärare i Alexanderteknik. Foto: Anki Lundberg

LIKSIDIGA RYTTARE?
De flesta ryttare vill att hästar ska vara lika rörliga i båda varven när de rids, men hur många ryttare är själv liksidiga?

– Jag är svag i den här armen eller i det här benet, hör man ibland att folk säger. Det beror på att den armen eller det benet har arbetat mindre. Man kan säga att den svagare sidan inte har tagit sitt ansvar. I det här läget är det den starkare sidan som ska kliva tillbaka.

– Prova att låta den andra sidan arbeta mera. Lägg händerna i kors. Prova sedan att göra det igen, men att händerna flyttas i omvänd ordning. Det är svårare än man tror. Nästa utmaning är att borsta tänderna med den andra handen, säger hon.

När vi rider kan vårt bröstben ge information om hur vi sitter, det ska vara mitt över hästens hals. Är det inte det, då har vi vikt oss i sidan. En sådan ovana går att byta ut mot en bättre vana, men det tar tid. Det är dock viktigt att vi under resans gång inte blir arga på oss själv.
– Var beredd att förändringar kräver tid innan de sitter, säger Maria av erfarenhet.

SKÄNKELHJÄLP ELLER MUSKELKRAFT
Många ryttare överarbetar när de rider. Framförallt används för kraftiga skänkelhjälper.
– Att sitta och sparka hårt är ingen skänkelhjälp, det är en muskelansträngning. Dessutom sker framåtdrivningen på bekostnad av sitsen. Ryttaren lyfts ur sadeln istället för att komma ner i den.

– Ignorerar hästen drivningen är det bättre att väcka den med spöet. Det är betydligt snällare än att sparka fram den, säger hon.

Muskler som får arbeta drar ihop sig och som ryttare ska vi alltid sträva efter att göra så lite som möjligt när vi rider, säger Maria Bucht.

– Blir en galoppfattning bra gör vi likadant nästa gång, fast med mindre hjälper. Våra muskler drar ihop sig mindre då och vi förblir avspända. Och det bästa av allt – hästen får uppleva en följsam och mjuk ryttare.

Anki Lundberg
Artikeln är publicerad på webbsidan Avel & Ridsport, 13 november 2007.

-----------------------------------------------------
FAKTA – ALEXANDERTEKNIK
Alexandertekniken tog sin form då grundaren Frederick Matthias Alexander fick problem med rösten under sin skådespelarkarriär. Han märkte att traditionella metoder inte hjälpte. Istället observerade han sig själv och sina vanor och upptäckte hur viktigt huvudets hållning var för kroppen i övrigt. Med sin metod löste han både sina röst- och andningsproblem. Han förbättrade dessutom hela sitt allmäntillstånd.

År 1931 startade han i England den första utbildningen i metoden. Skolor som idag lär ut Alexanderteknik finns i England, Tyskland, Danmark, Australien, Österrike, USA, med flera länder. Fram till 2004 fanns utbildningen även i Sverige.

Metoden är mest etablerad i England och där verkar omkring 1500 Alexanderlärare. I Sverige finns ett 20-tal kvalificerade lärare i Alexanderteknik.
-----------------------------------------------------