Rasbeskrivning
Mankhöjd: Medelstor,
från 155 cm och uppåt.
Typ: Påfallande ädel med god resning.
Storlinjerad, kvadratisk eller högställd.
Exteriör: Vackert huvud, lång,
väl ansatt hals, liggande bog och markerad manke. Harmonisk överlinje
med långt något sluttande kors och visst djup. Korrekta extremiteter.
Rörelser
Rena gångarter som är energiska, luftiga, bogfria och med gott
påskjut. Taktmässig rörlig skritt med övertramp.
Elastisk, taktmässig, lätt och schvungfull trav. Rund, välbalanserad
och vägvinnande galopp.
Temprament
Livligt temperament med mycket framåtanda men ändå lätthanterlig
och samarbetsvillig.
Lite historik om det angloarabiska fullblodet
Angloaraben har målmedvetet avlats fram i Frankrike
sedan 1840-talet. Avsikten vara att få fram en arméhäst
(jmf svenskt halvblod) som i en och samma hästras kombinerade de
båda fullblodsrasernas fördelar. Det engelska fullblodets storlek,
hoppförmåga och snabbhet samt arabernas klokhet, hårdhet
och uthållighet. Granskar vi de internationella tävlingsresultaten
måste man tillstå att det är en förstaklassig sportshäst
i samtliga ridsportgrenar.
Olika kombinationer:
1. Angloarabiskt fullblod x Angloarabiskt fullblod
2. Angloarabiskt fullblod x Engelskt eller Arabiskt fullblod
3. Engelskt fullblod x Arabiskt fullblod
Förstagångskorsningar
För att få fram tävlingshästar i hoppning, fälttävlan,
jakt och kapplöpning föredras oftast ett större inslag
av engelskt fullblod än av arabiskt fullblod. Det finns också
många bra tävlingshästar som är "förstakorsningar".
De har ofta den större typen av engelskt fullblodssto till mor och
en rejäl arabhingst till far. Exempel på en sådan "korsning"
är Tropic x, 6:a i VM i fälttävlan
i Lexington USA 1978, född på Nya Zeeland. e. Shareef ox (Oran
ox). I Sverige har vi ett sådant exempel i angloaraben Tristan
x, e. Bilbao ox u. Therese xx. Tristan x debuterade 1980 i svår
hoppning och med en hel rad med placeringar som följd. Han reds även
framgångsrikt i MSV dressyr.
Det finns idag ungefär 350 angloaraber i Sverige
och det föds 5–10 angloföl om året. På 1990-talet
föddes upp till 30 angloföl om året. I England finns ett
tusental angloaraber och i Frankrike kan man ståta med omkring 10
000 anglos. Tyskarna har också fått upp intresset för
angloavel och i Polen har man länge experimenterat med olika kombinationer
för att få fram en förstklassig anglo.
Utmaning för Svensk avel
För att få fram tävlingshästar
i främst hoppning och fälttävlan föredras oftast ett
större inslag av engelskt fullblod. I Frankrike disponeras stora
araber med en mankhöjd överstigande 160 cm och med goda bruksegenskaper,
vilket möjliggör att ovanstående procentsats kan innehållas
utan att tävlingsegenskaperna begränsas. I Sverige är bristen
på högpresterande och storleksmässigt adekvata araber
det största problemet för svensk angloavel. Vi uppmanar därför
alla arabhästägare som är intresserade av att delta i vårt
avelsarbete, att rida och tävla sina hästar.
Vi är i stort behov av framförallt hingstar
av rätt storlek. Föreningen har använt i sin avel de fullblodshingstar
(x, ox och xx) som godkänts för halvblodsavel. Som medlem i
SH har föreningen utarbetat regler för avelsvärdering av
arabiska- och angloarabiska hingstar för angloavel. Samtidigt vill
vi göra er uppmärksamma på att föreningen även
framgent ställer samma krav på engelska fullblodshingstar som
svensk halvblodsavel och att självklart de hingstar som tidigare
är godkända för angloavel kvarstår.
Välkända på tävlingsbanorna
Anglon har genom årens lopp blivit en erkänd
tävlingshäst utomlands. Främst utmärker den sig i
internationellt i fälttävlan, hoppning, dressyr och distansridning. I Frankrike
tävlar rasen även i egna slätlöp och steeplechase
inom totalisatorspel. På den internationella rankinglistan från
1995 ligger angloaraben som ras på tredje plats i fälttävlan
och på elfte plats i hoppning. Vid reportage från olika tävlingar
anges tyvärr allt för sällan vilken ras hästen tillhör.
Bokstaven "x" bakom hästens namn faller tyvärr
allt för ofta bort i referat och många är dessutom okunniga
om vad det betyder. Trots att det i Sverige endast föds ett tiotal
angloföl om året har flera av dem fina meriter från tävlingsbanorna.



|