Unghästens utveckling

Hur växer föl och unghästar?
Om ni någon gång har fått barn eller fått följa med någon anhörig till barnavårdcentralen så kanske ni kommer ihåg sköterskans noggranna mätning av barnets längd och vikt. Sedan plitande hon in uppgifterna i ett tillväxtdiagram. Det som var viktigt från gång till gång var att barnet följde ”sin kurva” och att den inte avvek från sin egen linje eller allt för mycket från normalvariationen.

Det är likadant med hästar – de har också en utvecklingskurva som varje enskild individ ska följa. Genom att ge dem en balanserad foderstat och en balanserad mängd rörelse så ger man den växande unghästen de bästa förutsättningarna att växa till en hållbar och sund individ.

Med hjälp av foderstaten kan man ju delvis bestämma hästens utvecklingshastighet. Får det en bra och sund foderstat som ger den möjlighet att utvecklas på ett jämt och bra sätt så har man förmodligen en häst som är färdig att börja rida in vid ca 2,5 års ålder och som ska kunna gå treårstest och vara klar för det.

Det har sagts många gånger men tål säkerligen att sägas igen – grovfodret är viktigt för alla hästar. Det behöver analyseras för att man ska veta vad man har att räkna foderstaten på. Det är helt omöjligt att beräkna en vettig foderstat utan en analys.

Var hittar man information?
För att lära sig hur man beräknar foderstater och vilka behov hästen har i olika situationer finns det en mycket lämplig och pedagogisk bok som heter ”Hästen - näringsbehov och fodermedel” och är skriven av Christina Planck m fl. Utgivare är SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Den använder jag så fort jag behöver se över foderstaten på hästarna, vilket jag gör ungefär en gång i månaden. Samtidigt tittar jag på dem för att se att de utvecklas enligt plan. Dessutom ger SLU ut en utmärkt informationsskrift som heter Foderbladet. Det kommer ut med 6 nummer per år. Det kostar 545 kr/år. Kontakta SLU Service Publikationstjänst, tfn 018-67 11 00; fax: 018-67 35 00 eller Publikation@service.slu.se.

Unghästens tillväxtkurva i vikt
På sidan 8-9 i häftet ”Hästen - näringsbehov och fodermedel” finns tabeller och diagram att använda sig av då man beräknar unghästens behov. Unghästens energibehov består av två faktorer: underhållsbehovet och tillväxtbehovet. Underhållsbehovet för den växande hästen är något högre än för den vuxne hästen. För att beräkna unghästens underhållsbehov utgår man från hästens så kallade metaboliska vikt. Det finns särskilda tabeller att slå i för att hitta denna information.

Unghästens energibehov
Tillståndet då hästens inte utför något arbete och dess vikt inte ska öka eller minska kallas hästens underhållsbehov. För att beräkna underhållsbehovet används hästens metaboliska vikt som underlag (V0,75) där V=hästens kroppsvikt

Underhållbehov
6 månader: beräknad vikt 282 kg= Metabolisk vikt 72,1 ger 0, 61* 72, 1= 43,981 MJ Energi/dag
12 månader: beräknad vikt 402 kg= Metabolisk vikt 89,4 ger 0,58* 89,4 = 51,852 MJ Energi/dag
18 månader: beräknad vikt 492 kg= Metabolisk vikt 107,5 ger 0,57* 107,5 = 61,275 MJ Energi/dag
24 månader: beräknad vikt 534 kg= Metabolisk vikt 111,6 ger 0,56* 111,6 = 62,524 MJ Energi/dag
36 månader: beräknad vikt 582 kg= Metabolisk vikt 119,3 ger 0,55* 119,3 = 65,616 MJ Energi/dag
Tillväxtbehovet av energi beräknas efter en speciell formell som är rätt så komplicerad formel:
MJ = daglig tillväxt (kg) x [1350 + 67,94 x ålder (mån) – 1,093 x ålder (mån)2] x 13,45/1000.
Med denna formel kan man alltså räkna ut vad unghästen behöver i energitillskott för att växa varje dag.

Vi tar ett exempel med en unghäst som är 10 månader. Vi beräknar hans behov som 12 månaders föl:
Förväntad vuxenvikt är ca 600 kg. I tabellerna i häftet hittar vi en daglig tillväst på 557 gram vid 12 månaders ålder. Det innebär också att vid 12 månaders ålder bör Boozter ha uppnått 402 kg för att följa ”sin tillväxtkurva”.

MJ = 0,557 x [1350 + 67,94 x 12 – 1,093 x (12)2] x 13,45/1000
MJ = 0,557 x [2165,28- 157,392] x 13,45/1000
MJ = 0,557 x 2007,888 x 13,45/1000
MJ = 0,557 x 2007,888 x 0,01345
MJ = 15,04239414

Således blir 10-månaders hästens totala energibehov vid 12 månader är underhållsbehovet 51,852 MJ Energi/dag + tillväxtbehovet 15,04239414 vilket betyder ~66,89 MJ energi/dag .

Kontrollerar jag mig själv och tittar i tabellerna så kan jag se att detta stämmer bra. Sedan måste jag bestämma mig för vilken nivå jag vill ligga på och när jag vill att Boozter ska vara färdig. Väljer jag att lägga mig på ganska mycket högre energinivå så utvecklas Boozter snabbare och väljer jag att lägga mig strax över det totala energibehovet går det långsammare. Man måste också ta hänsyn till hästens leder och benställningar och hur dessa utvecklas så att man inte får några överraskningar i forma av plötsliga skevheter som inte funnits förut.

Vad som är viktigt att tänka på är att man kan inte utan att påverka unghästen negativt minska energiintaget så att det understiger hästens underhållsbehov och tillväxtbehov.

Energibehovet stort för lösdriftshästar
Det är speciellt viktigt att tänka på om du har unghästen på lösdrift. Ofta tycker jag att man kan se så kallade naturliga och bra lösdriftsanläggningar där unghästarna går dygnet runt att många av dem ser undernärda ut med stora huvuden, korta ben, insjunkna länder och en orimligt tjock päls på vårkanten som inte börjat fällas ännu. Det är signaler att något inte står rätt till. Det är viktigt med ett bra hull på lösdriftsunghästen. En centimeter hull/fett isolerar lika bra som 3 centimeter tjock päls. Så ser ni en unghäst med tjock päls så känn på hullet. Pälsen kan ha vuxit och stannat kvar som kompensation för dåligt hull. Likaså krävs det extra energi i pälsfällningstider. Lösdrift är jättebra – men det kräver nästan mer tillsyn och kontroll än då hästarna står på stall.

Det har hänt vid flera tillfällen att vi fått hästar till oss som varit täckta av en mycket tjock päls. Det har då gällt hästar som inte bara gått ute utan de har även stått på stall. Då de har ställts in på rätt foderstat som tagit hänsyn till hästens alla behov så fäller den omgående denna päls och får en slät len och glansig päls.

Vinterpälsen ska alltså vara väldigt tät, tjock, kraftig och gärna mycket fet (för att stå emot väta) inte flera centimeter lång, tunn, spretig och med liten mängd ”underhår”.

Kan unghästen växa för fort?
Jag får ibland frågan – är du inte rädd för att de ska växa för fort? Jag svarar alltid – nej det är jag inte – och vad skulle jag göra om en unghäst växer för fort? Sluta ge den foder? Jag brukar alltid ställa mot frågan – om ditt barn växer för fort skulle du sluta ge den mat då? Naturligtvis inte, eller hur?

Det är samma sak med föl och unghästar. Självklart ska de inte vara feta och tjocka – då är det något snett. Men så länge de har ett normalhull kan man inte stoppa tillväxten. Vad man kan göra däremot är att se om detta kommer att bli en väldigt stor individ som behöver tid på sig. Då behöver man kanske inte driva den individen så att den är färdig som treåring. Man sätter målet att den ska vara klar som fyraåring istället. Där kan man göra ett val med utgångspunkt från den enskilda unghästen.

Jag tycker att det stora problemet när jag ser unghästar är att de får för lite mat. En avvand 6-8 månaders fölunge ska ha nästan lika mycket mat som ett dräktigt sto som väger 600 kg och som går in i månad 8 i dräktigheten. Det finns inte en chans att en 6 månaders fölunge kan få i sig tillräckligt via grovfodret såvida det inte är ett alldeles exceptionellt bra hö/hösilage.

Det ”perfekta” höet för en unghäst innehåller ca 7,5 MJ energi/kg och ca 70 g smb.rp/kg.
Om unghästen får i sig 8 kg av detta perfekta hö dag – vilket är väldigt mycket i mängd för en 6 månaders fölunge så får den i sig totalt per dag 60 MJ och 560 g smb.rp. Behovet för en 6 månaders fölunge i tillväxt nivå I (den lägsta hastigheten) är 72 MJ/dag och 72*9, 5 g smb. rp = 684 g smb. rp/dag.

Alla inser att det behövs tillägg – eller hur? Och att det är viktigt att väga vad den avvanda fölungen får i sig så att man inte lurar sig själv. Det är viktigt att avvänjningen inte sker förrän fölet själv kan äta det den behöver för att täcka sitt behov. Hos oss äter ofta fölen från samma krubba som mamman om det fungerar. Vanligtvis går det bra och de får en lång omställningstid som är naturlig för dem i och med det.

Unghästens proteinbehov – myter och rädslor
Då man vet vilket energibehov unghästen har är det lätt att räkna ut proteinbehovet. Det är bara att följa tabellerna i häftet ”Hästen - näringsbehov och fodermedel”. Proteinbehovet kan utan vidare överskridas om grovfodret är proteinrikt. Det kan däremot inte underskridas utan märkbara effekter. Dessa effekter kommer kanske först då hästen är äldre och ska sättas igång för träning – den håller inte som avsett.

Proteinbehovet hos unghästen
3 månader: 13,5 g smb. rp/MJ
6 månader: 9,5 g smb. rp/MJ
12 månader: 7 g smb. rp/MJ
18 månader: 6 g smb. rap/MJ

Många uppfödare är mycket rädda för att unghästen ska få i sig för mycket protein. Man är rädd för lösa benbitar mm. Det finns dock inga belägg för att protein spelar en roll för uppkomsten av lösa benbitar. Däremot finns det en diskussion om att en eventuell obalans mellan energiintag och proteinintag leda till sämre skelettutveckling. Men det vet man inte säkert hur och vad det är som avgör.

Proteinöverskott är dock inte något problem eftersom ett överskott av protein inte kan lagras i hästens kropp såsom ett överskott av fett t ex kan göra. Tänk också på att då hästen går på bete så får den i sig foder med mycket högt proteininnehåll.

Proteiner är så kallade aminosyror. De aminosyror som kroppen inte omedelbart har behov av spjälkas sönder och den ena delen omvandlas till socker eller fett och den andra delen, som innehåller kväve, utsöndras med urinen. Denna process kräver energi vilket innebär att det bildas spillvärme som hästen måste kunna göra sig av med. Om hästen får mycket protein kommer den att behöva mer att dricka – den svettas ut överskottet.

Mer om detta kan man läsa i Foderbladet från SLU nr 6/05. Där beskrivs också en studie som nyligen har gjorts där man har jämfört en grupp hästar som har fått ett normalintag av protein med en grupp hästar som har fått 170 % av sitt behov. Resultaten från denna studie visar att hästar har väl fungerande system för att ta hand om proteinöverskott. De har dock ett behov av att dricka mer (ca 4 liter/dygn) vilket kan vara viktigt att känna till.

Mineraler och vitaminer his den växande unghästen
Det är ju säkerligen självklart för de flesta att en unghäst behöver få sitt dagsbehov av så kallade makromineraler täckta för att kunna växa och utvecklas på rätt sätt. Behovet av mineraler kan överskridas speciellt om grovfodret innehåller mycket mineraler. Det kan däremot inte underskridas utan att det får allvarliga konsekvenser.

Det är också viktigt att tänka på att det blir en bra balans mellan de olika mineralerna så att inte det saknas eller är för lite av något. För växande unghästar är det viktigt att Ca/P balansen ligger på ca 1,8 och att Ca/Mg-balansen på ca 4,0-5,0. För att kunna räkna ut det är det viktigt att få en analys gjord på grovfodret.

Jag kommer ihåg särskilt ett år då vi fick ett hö som hade ovanligt mycket fosfor. Eftersom vi hade fodrat med vetekli som ju innehåller mycket fosfor under året innan – vi hade fått rekommendation på att göra det – för att kompensera ett för högt kalciuminnehåll - så hade vi fortsatt med det. Då vi fick foderanalysen som visade på tok för mycket fosfor i höet var det bara att snabbt räkna om foderstaten med utgångspunkt från mineralvärdena. Hade vi inte gjort denna foderanalys hade det kunnat bli riktigt tokigt. Den analysen var värd vartenda öre.

Det är inte bara makromineralerna som är viktiga även mikromineralerna är betydelsefulla. Dessa är järn, mangan, koppar, zink, kobolt, jod och selen. Generellt kan man dock säga att hästen får i sig tillräckligt av dessa ämnen om den får en fullgod foderstat för övrigt. Det man bör ge i tillskott är selen eftersom våra jordar är selenfattiga och där kan det finnas en brist. Be din veterinär att skriva ut Tokosel. Det brukar inte vara något problem. Det gäller även den vuxna hästen.

När det gäller vitaminer är det samma som för mikromineralerna – att har hästen en balanserad foderstat så täcks oftast vitaminbehovet också. Det man kan tänka på är att i samband med pälsfällning kan det vara idé med tillskott under en period.

Det gäller då främst de vattenlösliga vitaminerna B1, B2 och biotin som deltar på olika sätt i ämnesomsättningen inom cellerna. Man ska dock veta att bristsymtom på dessa inte har kunnat påvisas hos häst.

De fettlösliga vitaminerna A, D och E bör man liksom hos barn vara försiktig med så att man inte överdoserar. Lämpligt är att ge några gånger i veckan och inte varje dag. Och använder man helfoder (till exempel Krafft Grund med flera) behövs det förmodligen inte alls.

Av Lena Gävert