Tidelag – den i dag tandlösa lagen

Ordet tidelag som betyder människas könsumgänge med djur är känt i svenska språket sedan 1538 enligt nättidningen Forskning & Framsteg. På 1600- och 1700 talet dömdes man till döden för detta brott. Det var uteslutande män som dömdes.

Se faximil.

RÄTTSHISTORISKT
Om man tittar rättshistorisk på hur man i Sverige har sett på brottets allvar och utdömt straff för tidelag kan man konstatera att det varit ett stort spann i straffskalan, från dödstraff på 1600- och 1700-talet som övergick i straffarbete 1864 då dödstraffet togs bort, till att avkriminaliseras 1944. Det formella avskaffandet av dödstraffet kom först 1864 men ingen har avrättats i Sverige för tidelag efter 1778.

I det historiska reportaget av Jan Guillou Häxornas försvarare från 2002 anges att omkring 700 personer avrättats i Sverige för tidelag. Karl IX:s införde 1608 delar av Bibelns lagbud till bihang till gällande svensk lag. Tidelag ingick i Karl IX:s dödstraffspaket. Brottet jämställdes med högmålsbrott och ansågs angeläget att bekämpa. Tidelag utvecklade sig inom hans regerande till att bli en svensk specialitet. Det resulterade i ett så stort antal avrättade att det saknar motstycke i något annat land. Inte heller vårt svenska ord tidelag har någon motsvarighet på danska eller norska.

Det verkliga antalet utövare av tidelag kan ha varit lägre än de som dömts för brottet. Självspillningar fick inte begravas i vigd jord, därför tros en del som angav sig själva, gjort det i syfte att genomföra självmord med hjälp av lagen och hamna i vigd jord. Ju längre tidelagsperioden varade desto vanligare blev det att självangivare dömdes för falsk bekännelse.

...............................................................................

Nutid
POLITIKER VILL KRIMINALISERA TIDELAG
Bland annat riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson (fp) och Jan-Emanuel (s) har skrivit under en debattartikel i Aftonbladet om att vår svenska djurskyddslagstiftning idag inte innehåller något rakt förbud mot sexuella handlingar med djur. De anser att ett sådant förbud bör införas snarast. Birgitta Ohlsson har även skrivit en motion till riksdagen gällande kriminalisering av tidelag.

Motiveringen är bland annat att: ”Fenomenet sex mellan människa och djur, också benämnt zoofili eller tidelag, betraktas av veterinärer som djurplågeri. Utländska studier och rapporter från svenska veterinärer visar att sex mellan människa och djur ofta leder till att djuret blir fysiskt och psykiskt skadat.”. Birgitta Ohlsson anser att nuvarande lagtexten bör kompletteras och ger en kort bakgrund: ”1944 avkriminaliserades tidelag i den svenska lagstiftningen. Tidigare fanns det en paragraf i strafflagen som förbjöd sådana handlingar. Mellan åren 1880 till 1944 dömdes 751 personer för att ha begått sexuella handlingar med djur. Det fanns dock inga djurskyddsskäl bakom det tidigare förbudet mot tidelag, utan tidelag sågs som en pervers form av sexualitet.”.

Den statliga Djurskyddsmyndigheten i Skara har fått ett regeringsuppdrag att undersöka förekomsten och omfattningen av sexuellt umgänge/övergrepp mot djur. Katarina Andersson djurskyddsinspektör i Skara redogör för uppdraget: Regeringen vill ha svar på problemets omfattning och utbredningen, karaktären av handlingarna, utsatta djurslag, om djuren kan ha utsatts för lidande av handlingen, om skadorna lett till vårdbehov för djuren och om skadorna resulterat i juridiska åtgärder.

Kartläggningen ska ge information om hur det ser ut i landet. Här på Djurskyddsenheten i Skara kommer vi att ta hjälp av polis som kan få fram de rättsliga påföljderna. Vi kommer även att arbeta med Länsstyrelsen och deras länsveterinärer, tillsynsmyndigheten i kommuner, distriktsveterinärer, djursjukhus, djurkliniker, privatpraktiserande veterinärer i hela landet och Sveriges Veterinärförbund, Svenska Kennelklubben och organisationer som Djurens Rätt, för att få en så komplett bild som möjligt, berättar Katarina Andersson.

...............................................................................

Vad säger lagen?
Brottskod 4013 omfattas av djurskyddslagen
Brottskod 1606 (djurplågeri) omfattas av brottsbalken
Brottskod 4013 är ett samlingsnamn för övriga brott mot speciallagstiftning, för vilket fängelse ingår i straffskalan. Brottskod 4013 omfattas av djurskyddslagen. Brottskod 1606 innebär djurplågeri och omfattas av brottsbalken. Båda brottskoderna omfattar alla djurslag, så sökningar och statistik på specifikt djurslag måste ske manuellt. Resultatet av kartläggningen redovisades för regeringen 30 april 2005.
• Något förenklat kan man säga att djuskyddslagstiftningen är förebyggande och att bestämmelser om djurplågeri i brottsbalken gäller något som redan har inträffat.

Bevisa att djuret tagit skada
Gunilla Berglund på straffrättsenheten på Justitiedepartementet uppger att förbudet mot tidelag togs bort 1944 men att djurplågeri straffbeläggs i brottsbalken. För djurplågeri döms man, enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, till böter eller fängelse i högst två år. Med djurplågeri avses ”om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande”.

Med ovanstående utformning i lagtexten om överansträngning skulle man kunna tro att varje travlopp i Sverige leder till ett åtal. Idag finns det med andra ord ingen specifik lag som förbjuder sexuellt umgänge med djur, däremot är det är straffbart att orsaka djur lidande. Själva akten i sig är inte straffbar men om djuret lider av handlingen, sker händelsen i strid mot vår lagstiftning. Hur vet man då att djuret lider? Var gränsen går för att endast idka sexuellt umgänge med djur och vad faller under lagen om djurplågeri? Gränsen är inte helt tydligt. Förmodligen kan man anta att större djur som häst och ko tar mindre fysisk skada än en hund eller katt. Om djuret har synliga skador kan en veterinär se att djuren utsatts för våld. En veterinär får göra en bedömning. Det blir en bevisningssak.

Om däremot sexakten inte resulterar i synliga skador, kan det vara knepigare. Visserligen är det inte heller tillåtet att psykiskt misshandla djur, det är dock svårare att påvisa att ett djur tagit psykisk skada. För att kunna åtala någon för djurplågeri måste man kunna bevisa att djuret farit illa. Synen på sexualitet idag ses som en tvåpartsakt. Tidelag är en sexuell handling på blott den ene partens villkor, djuret blir sexuellt utnyttjat! Med detta i åtanke kan man anse att nuvarande utformning av lagtexten gällande djurplågeri behöver kompletteras, så att man tydliggör att sexuella övergrepp mot djur inte är tillåtet.

...............................................................................

VAD SÄGER VETERINÄREN?
Låt veterinär dokumenterar skadorna
Monica Ågren, distriktsveterinär i Vännäs berättar att hon under sina 15 år som veterinär stött på fyra fall på häst där skadorna varit av sexuell sadistisk natur.

Det gånger man fått kännedom om detta så är det hästägaren som har kallat ut en på plats. Det har rört sig om synliga skador. I samtliga fall som jag har träffat på, är det ston som drabbats. Hästägaren kan ha upptäckt att stoet blöder när hon hämtas in från hagen. På plats undersöker jag hästen och skriver ett utlåtande av skadorna som kan vara till hjälp för polisen i utredningen. Vid första anblick kan man se skador på slidmynningen. När det sedan görs en gynekologisk undersökning kan det visa sig finnas fler skador längre in. De fall jag kommit i kontakt med har skadornas utseende visat att det rör sig om ett vasst föremål.

– När skador orsakats långt in i slidan finns god grund att misstänka att det rör sig om en yttre åverkan. Jag har inte kunnat finna någon naturlig orsak till skadorna, anger veterinär Monica Ågren.

Skador baktill på hästar kan visserligen orsakas av en avbruten gren eller något annat vasst i naturen, men det är mycket annat som inte går ihop i det scenariot. En häst som backar mot en vass gren borde få skador på svansen eller på sidan om den, inte innanför. Om hästen känner något hårt eller vasst så drar den in svansen och kniper fast den, så det är inte troligt att en häst själv skulle lyckas åsamka sig denna typ av skada. Dessutom borde lika många valacker som ston i sådana fall råka ut för denna olycka, förklarar Monica Ågren.

En förutsättning för att en gärningsman ska lyckas med sitt illdåd är att hästen har stor tillit till människor, uppger Monica Ågren och säger vidare att de sexuellt skändade hästarna som hon undersökt har varit äldre, trygga, lugna ston.

...............................................................................

VAD SÄGER PSYKIATRIKERN?
Vilka är det som skändar djur sexuellt?
De som förgriper sig på djur kan delas in i tre grupper. En grupp är människor i sexuell nöd. Den andra gruppen är personer som har ett gränsöverskridande sexuellt beteende. De är sexmissbrukare. De har ett så kallat sensation seeking behaviour och måste hitta på nya saker för att bli tillfredställd. Den tredje gruppen består av en mycket liten grupp psykopater med sadistiska tendenser. I denna grupp återfinns sannolikt mest män. De två förstnämnda grupperna kan utgöras av såväl män som kvinnor.

Motiven för det sexuella umgänget med djur beror på vilken grupp utövaren tillhör.
• För de som befinner sig i sexuell nöd är bristen på vanlig sex orsaken till agerandet. De som återfinns i gruppen som har ett sexmissbruk och vill finna nya tillfredställelser, innebär sexakt med djur ett stegrande förlopp. De som skär hästar i könsorganen tillhör med all sannolikhet psykopatgruppen som tänder på djur. Att skada djuret kan eventuellt utgöra ett stegrande förlopp för dem. Då det förekommer flera fall av knivdåd mot exempelvis häst i samma kommun, rör det sig förmodligen om samma gärningsman.

• Gruppen sexmissbrukare med sitt sensation seeking behaviour kan tänkas få en kick av risken för upptäckt i sin fantasi, men inte verkligheten skulle dem ogilla det. De övriga två grupperna är mycket rädda för upptäckt.

• De som söker hjälp för sitt beteende skäms oerhört för sina handlingar. De tillhör i allmänhet första eller andra gruppen, det vill säga dem i sexuell nöd och dem experimentella sexmissbrukarna.

• Den sista gruppen som utgörs av psykopaterna har ingen förmåga att känna skuld- eller skamkänslor. De söker inte heller vård för sitt beteende.

• För de som befinner sig i sexuell nöd är beteendet mest troligt av övergående natur.

• De som däremot har en specifik perversion som innebär att de tänder på djur, deras beteende är inte övergående. Man kan dock behandla bakomliggande tillstånd som depressioner, ångest- och tvångssyndrom. I vissa fall kan man behandla sexuella perversioner genom att minska testosteronhalten hos män och använda sig terapeutiskt av psykoedukativa metoder, som bland annat innebär att man lär patienten att tända på normalt sex. (Psykoedukativa – handlar om att lära sig vilka sjukdomens symtom är och vilka konsekvenser sjukdomen innebär. En viktigaste del i terapin).

• Behandling för tredje gruppen, det vill säga psykopatgruppen är utsiktslös. Psykopati är obotligt.
Källa: David Eberhard, verksamhetschef, Stockholms läns psykiatriska akutmottagning.

...............................................................................

RING POLISEN VID UPPTÄCKT
Hur bör man agerar vid upptäckt?
Ertappar man någon som idkar tidelag i ett stall, kan personen inte hävda att han inte gjort sig skyldig till något brott. Om man bortser från de moraliska aspekterna, så gör sig förövaren ändå sig skyldig till brott. Rubriceringen tidelag saknas visserligen i brottsbalken men personen gör sig åtminstone skyldig till olaga intrång, han saknar tillträde till stallet. I lagtexten står det att olaga intrång gör man sig skyldig till om man intränger eller obehörigen kvarstannar i kontors-, fabriks- eller annan byggnad eller fartyg. Straffet ger dagsböter.

I det fall då ett olaga intrång räknas som grovt är straffet fängelse i högst två år. Brottet anses som grovt om gärningsmannen gjort det olaga intrånget i syfte att misshandla/plåga djur. Om man ertappar en person i denna situation har man rätt att gripa personen. Lagen man stödjer sig på heter envarsgripande och grundar sig på att man får gripa en person som begått ett brott, antingen på bar gärning eller på flyende fot. Personen ska sedan skyndsamt överlämnas till ordningsmakten.

Som första åtgärd bör man tillkalla polis, sedan försöka kvarhålla personen på plats till polis anländer, därefter överlämna personen till polisen. I väntan på att polis ska anlända kan man försöka kvarhålla personen på platsen genom att hålla fast den. I praktiken är det långt ifrån säker att denna metod går att tillämpa. Om det är en tjej på 50 kilo som upptäcker en normalbyggd man i 90-kilos klassen är det inte troligt att hon lyckas hålla kvar mannen på detta sätt.

Om att hålla fast någon är uppenbart utsiktslöst är det är inte osannolikt att man i stället väljer ett annat alternativ. Det kan upplevas som både enklare och mer framgångsrikt att välja att låsa in gärningsmannen i den box som han befinner sig i då han ertappas. Genom att knyta ett grimskaft runt boxgallret och fästa det i boxen intill, kan en person oavsett storlek, förhindra att gärningsmannen tar sig ut ur boxen innan polispatrull anlänt. Denna åtgärd är dock olaglig. Den som låser in någon gör sig skyldig till olaga frihetsberövande. Påföljden för brottet är som huvudregel fängelse i lägst ett år och högst tio år.

Om brottet anses som mindre grovt, som det troligen görs i detta fall, är påföljden böter eller fängelse i högst två år. Här har man ingen framgång om man hävdar envarsgripande, däremot tas det vid straffmätningen hänsyn till att inlåsningen skett i gott syfte och annat alternativ förefallit svårare att lyckas med.

Visserligen inskränker man bara personens frihet tills ordningsmakten anländer och tar över, men denna metod kan i förlängningen gå fel. Man kan göra sig skyldig till ytterligare brott. Om hästen i boxen blir orolig och börjar rusa runt och springer på eller över gärningsmannen och skadar honom, blir personen som låst in honom ansvarig, eftersom olyckan inte skulle ha inträffat om gärningsmannen kunnat ta sig ut ur boxen. Man gör sig skyldig till vållande av kroppsskada, påföljden är böter eller fängelse i högst sex år. I detta fall används särskild prövning innan åtal. Om brottet inte är grovt, krävs förutom att målsäganden anger brottet till åtal även att åtal är ”påkallat ur allmän synpunkt”, vilket innebär att det i normalfallet inte leder till åtal.

Än olyckligare utgång är om en bakutspark från hästen skulle träffa så illa att gärningsmannen avlider av sparken, då har den som låst in honom gjort sig skyldig till vållande till annans död. Påföljden är fängelse i högst två år. Anses brottet ringa gäller dagsböter och max två års fängelse. Anses brottet som grovt är påföljden lägst 6 månader till högst sex år. Om gärningsmannen skadas av hästen innan någon kommit på plats, kan varken häst- eller stallägaren åtalas. Personen har själv utsatt sig för en risk eftersom han saknar lagligt tillträde i boxen. Om hästen på grund av förövarens agerande råkar vricka sig i boxen får hästägaren driva en skadeståndsprocess mot honom.

Anser man trots att man själv gör en lagöverträdelse, att det enda alternativet för att kvarhålla gärningsmannen är att låsa in honom i en box, måste man hålla boxen under uppsikt. Blir hästen orolig och riskerar att skada förövaren är man tvungen att släppa ut honom. Man kan då istället välja att försöka se efter vart gärningsmannen tar vägen och tipsa polisen om detta. Kanske inte en helt riskfri metod för en själv. Väljer man denna metod bör man följa efter på avstånd. Sin egen säkerhet ska man alltid tänka på mest då det gäller att gripa någon.

...............................................................................

OLAGA INTRÅNG

Okänd person i stallet
Om man finner någon som obehörigen vistas i ett stall kan man inte känna till vad personen har för avsikter. Det behöver inte avse tidelag. Det kan gälla doping av hästar eller att någon är ute efter att stjäla något. Om den obehöriga är kvar på platsen när polisen anländer så identifieras personen och polisen undersöker om personen gjort sig skyldig till något brott. Man för ett samtal med personen och försöker ta reda på varför den befinner sig på platsen. Man kollar att ingenting saknas och gör en besiktning av hästarna för att förvissa sig om någonting har hänt. Upptäcker man synliga skador på en häst tillkallas veterinär för en grundligare undersökning. Saknar personen tillträde till anläggningen har han gjort sig skyldig till olaga intrång.

Det räknas till olaga intrång även om stallet är öppet om en okänd person inte kan ange rimliga skäl till varför han bevistas på platsen. Om en person till exempel har voltat med en bil och skadat sig och söker hjälp, har personen inte gjort sig skyldig till något brott. Vid en nödsituation är det tillåtet att gå in i någon annans stallanläggning. Om en person vistas i ett stall i syfte att försökas stjäla något, så döms personen för försök till stöld inte till olaga intrång.

Att en person tas på bar gärning när han utövar tidelag innebär inte per automatik att han blir inlåst. Om personen inte utgör fara för sitt eget eller andras liv blir han inte omhändertagen. Polisen kan vara tvungen att släppa honom efter genomgånget förhör.

Tidelag räknas inte som olagligt om det inte orsakar djuret lidande. Det finns dock ett tillfälle då tidelag är olagligt, det är när det utövas på offentlig plats där andra personer kan se händelsen. Brottsrubriceringen är förargelseväckande beteende. Gärningen bestraffas med ordningsbot, vilket innebär penningböter med fast belopp, ej dagsböter som grundar sig på inkomst. Penningböter sträcker sig från lägst 100 kronor till max 2.000 kronor.

...............................................................................

HUR VANLIGT ÄR TIDELAG?

Är djur i pornografiska sammanhang mer utbrett än vad folk kan ta till sig?
Det finns en hel del signaler på att tidelag förekommer, kanske i en omfattning som är svår att ta till sig. Om det är en reell ökning eller om det bara är mer tillgängligt att se det idag, är svårt att avgöra. Faktisk ökning eller inte, i vart fall förekommer det både webbsidor och filmer med djurpornografi. Vi måste i vart fall börja med att erkänna att fenomenet existerar.

På den allt mer populära skriv-din-egen-artikel-siten Sourze.se pågår en debatt om djursex. En man under pseudonym Peter Johansson anser att det förekommer en hel del okunskap vad gäller zoofili (tidelag). Läsaren av artikeln Jag är zoofil - och djurvän ges en tankeställare; ”Sen vill jag ställa en fråga. Vad är värst? En människa och en hund som har sex i ett förhållande byggt på kärlek, tillit och förtroende eller två hundar, där tiken "våldtas" av för henne en helt okänd hane, genom att man håller fast henne pga att hon är så aggressiv, morrar och visar tänder och riskerar att bita sin motpart och tro mig, detta förekommer allt för ofta. Tror du att en tik som varit med om något sådant sedan frivilligt vill para sig igen efter en sådan upplevelse? Knappast!”.

Det är intressant att en debatt förs i ämnet. Saker upphör som bekant inte att existera bara för att man blundar för dem. Över 400 kommentarer har artikelförfattaren fått. Bland annat nämns att zoofili berör en part som inte har möjlighet att säga nej. Om personen endast idkar tidelag på tangentbordsnivå och driver med sin omgivning kan vi inte veta. Däremot är djurpornografiska sidor på webben högst verkliga.

Det förekommer filmfodral med titlar som tidningen policy förhindrar att de kan återges. Några av de harmlösare titlarna är Hästkrafter mot manskrafter och Gamle svarten och mulliga pigan. Det annonseras om ”HÄSTFILMGÅVA som inte går av för hackor”. Nedanför följer texten ”BESTÄLL HÄR: Allt sänds till dig i diskret neutral förpackning(…)”.

I vår nuvarande lagstiftning finns inte något uttryckligt förbud mot djurpornografi. När det gäller människor kan en beskrivning av en händelse i bild utgöra en kränkning, men ett djur kan inte uppleva kränkning av en bild. För tydligheten skull vore ett förbud mot djurpornografi enklare att hantera.
...............................................................................

Tidelag – det sexualiserade djurplågeriet är svårt att komma åt, det är svårt att förbjuda en företeelse som inte är straffbar

En motivering till att inte införa förbud mot tidelag är att vi redan har en lagstiftning som reglerar djurplågeri. I och med att tidelagsförbudet togs bort för över 60 år sedan finns det faktiskt folk som tror att det är tillåtet att utöva handlingen. I dag finns en kraftfull opinion, förankrad hos allmänheten för att förbjuda tidelag. Man kan ställa sig frågan; Finns det något hinder för att återinföra förbudet?

ANKI LUNDBERG
Artiklen är publicerad i tidningen Hästen, nummer 5/2005.
...............................................................................