Hull och dräktighetsresultat, bark och mögelgifter

Stoet och betydelsen av hullet för dräktighetsresultatet
Författare: Kerstin Darenius, VMD, Caballa, Norrköping
Isammandrag:
I detta nummer skriver man att forskning har visat att stoets hull är mycket betydelsefullt för om stoet skall kunna föda fram ett livskraftigt föl och bli dräktigt på nytt.

Under de tre sista månaderna av dräktigheten sker den största tillväxten av fostret och då behöver stona extra tilldelning av framför allt energi och protein. För många ston kan det vara aktuellt att öka stoets näringsintag redan i mitten av dräktigheten eftersom stona då kan lägga på sig lite ”hull” vilket visat sig ha betydelse för att lyckas med nästa dräktighet.

Ston som är för magra vid fölets födsel kan ha svårt att hålla sitt hull och förbereda för nästa dräktighet. Magra ston förlorar embryot/fostret i ett tidigt stadium. Även gallston bör hållas i gott hull om man planerar ny dräktighet. Magra ston går in i djupare vintervila och har lägre halter av de nödvändiga könshormonerna för ett gott betäckningsresultat tidigt på säsongen.

----------------------------------------------------------------

Hästar äter bark
Författare: Anna Jansson, Forskarassistent vid institutet för husdjurens utfodring och vård, SLU
I sammandrag:
Bark är inte helt värdelöst ur foderperspektiv men har främst använts som nödfoder. En del bark är smakligare än annan så som t ex asp, rönn och sälg – medan däremot björk verkar vara mindre smakligt.

Hästen kan få rödfärgad urin om den äter mycket bark. Den mest näringsrika barken kommer från asp även om det jämfört med andra fodermedel har ett lågt näringsinnehåll. Asp har hög råfetthalt (11 %), högt kalciuminnehåll (6 g/kg) och kalcium-fosforhalten ligger runt 20. I en foderstat med mycket spannmål skulle således aspbark kunna öka kalciumintaget och förskjuta kalcium-fosforbalansen i rätt riktning.

----------------------------------------------------------------

Mögelgifter i havre
Författare: Hans Pettersson, Forskningsledare vid institutet för husdjurens utfodring och vård, SLU
I sammandrag:
I Norge oroades hästägare vintern 2005/2006 av rapporter om höga halter av mögelgifter i havren. Det var mykotoxinerna T-2 och HT-2. Dessa tillhör en grupp toxiner (gifter), trichotecener, som bildas av fusuriumsvampar i säden redan ute på fälten. Dessa är vanliga i havre, men även i korn och vete. EU har beslutat att införa gränsvärden i spannmål för livsmedelsproduktion.

Analyserna för de två mykotoxinerna är väldigt dyra och endast ett begränsat antal havreprover analyserades 2005. De påträffades i flertalet prover men endast enstaka med höga halter. Effekterna på hästar är mindre kända men olika symtom har satts i samband med foderintag av foder med höga halter toxiner såsom svullnader i mun och tarm samt på mulen, kolik och gasutveckling, neurologiska störningar med effekter på rörelsemönster, muskelkontraktion och reflexer.

Notis från Foderbladet nummer 3/2006
Det råder skärpt beredskap hos SVA eftersom flera fall av mögelsvampar har konstaterats i prover på spannmål och halm från årets skörd i södra Sverige

Ur Foderbladet nummer 1/2006 - i sammandrag av Lena Gävert