Vetedrank, saltbrist och foderbyte

Vetedrank kan ersätta sojamjöl i foder till hästar
Ursprungstext Jan Erik Lindberg, Professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Den ökade produktionen av etanol från spannmål innebär att tillgången på en restprodukt som heter drank kommer att öka. Nya uppgifter visar att denna proteinrika restprodukt kan ersätta vanliga proteintillskott som sojamjöl i foder till växande hästar. Smältbarheten av torrsubstans, cellulosa eller energi påverkades inte negativt. Däremot försämrades smältbarheten av råprotein när torkad majsdrank ersatte sojamjöl i fodret, medan utnyttjandet av smält kväve förbättrades.

Författaren rapporterar från en studie som genomförts på Bollerup 2007. Studien genomfördes på 19 hästar 18-22 månader med en genomsnittsvikt på 478 kg (ston) och 518 kg (hingstar). Hästarna gick på lösdrift och tränades normalt under studietiden och följde normala rutiner för utfodring. Försöket pågick i 10 veckor innehållande respektive vetedrank eller sojamjöl. Under alla 10 veckorna innehöll foderstaten 1,0 kg proteintillskott. Den första 5-veckorsperioden gavs dessutom 1,6 kg kornhavrekross och den andra 5-veckorsperioden 2,5 kg kornhavrekross.

En mängd olika mätningar såsom blodprover, hullbedömning, kroppsvikt, mankhöjd, bröstomfång, kotledsomfång och skenbensomfång genomfördes vid olika mättillfällen under studieperioden.

Några signifikanta skillnader i någon av dessa parametrar eller mellan de olika fodren förelåg inte däremot var det skillnad mellan hingstar och ston.

Slutsatsen från studien är att det går att ersätta sojamjöl med vetedrank i fodret till växande unghästar (18-22 månader) utan att detta negativt påverkar tillväxt, kroppsutveckling eller näringsomsättning.

Faktaruta
Drank är en restprodukt från framställningen av etanol från spannmål och dess egenskaper påverkas av den spannmålsråvara som används i processen. (Se referenslista Foderbladet). I USA används i huvudsak majs som råvara med vi i Sverige använder vete som råvara. Vetedrank är ett mycket intressant inhemskt fodermedel till hästar på grund av ett högt foderinnehåll av protein (35-40 % i torrsubstansen). Dessutom har vetedrank ett högt innehåll av både växtfibrer och fett, men saknar stärkelse och socker.

----------------------------------------------------------------

Saltbrist påverkar blodvolymen
Ursprungstext Anna Jansson, Forskarassistent vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Kroppens innehåll av vätska har betydelse för hästens prestationsförmåga. Ett minskat vätskeinnehåll ökar belastningen på cirkulationen och påverkar hästens förmåga att reglera kroppstemperaturen vilket kan leda till att prestationen försämras.

En häst i vila förlorar ganska lite natrium och klorid (salt) varje dag eftersom njurarna och tarm har särskilda mekanismer för att föra tillbaka natrium till kroppen. Trots detta har hästar svårt att tillgodose sitt behov bara genom gräs och spannmål. Tydliga symptom på saltbrist tar lång tid att utvecklas. Hästens svett är mycket saltrik och vid regelbundet träning uppstår förlusten mycket snabbare.

I en studie på mycket hårt arbetande ponnys (trav 2 timmar/dag i uppförsbacke) tog det 30 dagar innan hästarna började visa symptom. De förlorade kroppsvätska och elasticiteten i huden, de tappade aptiten och gick ner i vikt. Den vävnad som i störst utsträckning utarmas vid saltbrist är förutom blodet, skelettet. Påverkan på hållfasthet för skelett och elasticitet är inte studerat.

I en svensk studie studerades det frivilliga saltintaget från en saltsten under drygt 50 dagar hos travhästar i träning. Den visade att intaget var förhållandevis lågt och inte kunde motsvara det behov som hästarna förväntades ha. Vid blodanalyser visade det sig att de hade en minskad plasmavolym (vätska i blodet) eller svällda röda blodkroppar. Slutsatsen var att hårt arbetande hästar inte kan erbjudas salt från endast saltsten.

I en annan studie på distansritthästar i ganska lätt arbete har det också visats sig att plasmavolymen var mindre redan efter tre veckor utan salt jämfört med om hästarna fått salt varje dag.

Sammanfattningsvis, det är viktigt med ett saltintag som motsvarar hästens förluster för att bibehålla kroppsvikten och blodvolymen. Det innebär alltså att man måste aktivt ge hästen extra salt varje dag.

----------------------------------------------------------------

Foderbyte orsak till kolik
Ursprungstext Anna Jansson, Forskarassistent vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

I en amerikansk studie gjordes en enkät undersökning bland 20 veterinärer för att ta reda på orsaken till kolik. Man lät veterinärer tillsammans med hästägare besvara en mängd frågor.

Det ingick 364 hästar i studien, hälften hade behandlats för kolik. Den andra hälften utgjorde en kontrollgrupp. Enkäten innehöll frågor om hur hästarna utfodrades (typ av foder, mängder, antal gånger/dygn, på marken/i krubba, tillgång till bete samt förändringar i foder/betestillgången under de 2 veckor som föregått veterinärbesöket). Dock insamlades ingen information om kännedom om foderkvalitet eller hygien.

Studien visade att de mest signifikanta predisponerade faktorerna för kolik var 1) introduktion av nytt hö, 2) en minskning av betestillgången, 3) byte av kraftfodertyp, 4) utfodring med rundbalar samt 5) utfodring med mer än 2,7 kg havre/dygn.

Resultaten från studien visar att en förändring i foderintaget ökar risken för att orsaka störningar i digestionskanalen men antyder också att flera fall kunnat undvikas om hästägaren känt till fodren sammansättning och hygieniska kvalité.

Författarna av studien misstänker nämligen att den hygieniska kvaliteten på storbalshö i många fall kan ha varit dålig. Havregivans egentliga betydelse för uppkomsten av kolik är svårt att utvärdera i denna studie eftersom uppgifter om hästarnas storlek saknas.


Ur Foderbladet nummer 4/2007 - utdraget redigerat, saxat och sammanställt av Lena Gävert.
För referenslista se Foderbladet Häst nummer 4/07 eller kontakta SLU.