Jäst, hyperlipemi, arbetsintensitet och aptit
Jäst – saacharomyces
cervisae
Författare: Jan Erik Lindberg, Institutet för husdjurens utfodring
och vård, SLU
I sammandrag:
Jäst sälj idag som fodermedel till många husdjur. Det
är viktigt att skilja på produkter med levande jästsvampar
och produkter med avdöda jästsvampar när man diskuterar
effekter. Foderjäst, bryggerijäst, innehåller avdödade
jästsvampar. Det medför att de ej kan växa i tarmen. Effekterna
av foderjäst är således relaterat till produktens innehåll
av olika näringsämnen.
Foderjäst karakteriseras av ett högt proteininnehåll (ca
35% i torrsubstansen) och en gynnsam aminosyrasammansättning. Innehållet
av lysin, treonin och svavelhaltiga aminosyror ligger på samma nivå
som sojamjöl. Däremot är smältbarheter för de
svavelhaltiga aminosyrorna något lägre för foderjäst
jämför än med sojamjöl. Foderjäst är också
rikt på B-vitaminer bl a B1,B2, B6 samt kolin, niacin och folsyra
vilket i första hand är viktigt för djur som genomgått
antibiotika behandling eller som har haft mag-tarmstörningar. Man
har studerat hur foderjäst påverkar hästars näringsutnyttjande
och prestation på kraftfoderrika foderstater. Tillskott av foderjäst
visade sig ge en ökad smältbarhet av fibrer, och ett förbättrat
utnyttjande av foderprotein.
Tillskott av foderjäst till tränande unghästar gav ett
lägre innehåll av mjölksyra i plasma under och efter arbete.
Tillskott av levande jästkultur ökade innehållet av levande
jästceller i blindtarmen och tjocktarmen men hade ingen effekt på
förekomst av andra mikroorganismer. Ett dagligt tillskott av levande
jäst till hästar med akut tarmkatarr minskade sjukdomens svårighetsgrad
och varaktighet hos individer under sjukhusvård jämfört
med dem som fick placebo.
----------------------------------------------------------------
Hyperlipemi – allvarligt
men ovanligt
Författare: Anna Jansson, Forskarassistent vid institutet för
husdjurens utfodring och vård, SLU
I sammandrag:
Hyperlipemi (för höga fettvärden i
blodet) är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd där
dödligheten ligger på över 60%. Detta en ovanlig sjukdom
i Sverige men med ökad kunskap om dess bakgrund kan förmodligen
fler fall undvikas. Hos hyperlipemiska hästar mobiliseras kroppens
fettdepåer och koncentrationerna av bland annat triglycerider och
fettsyror blir extremt höga i blodplasma. Kroppens organ infiltreras
av dessa ämnen vilket kan leda till att t ex leverns kollapsar och
hästen dör.
Symptom är nedstämdhet, fodervägran och grumlig blodplasma
med ett mjölkaktigt utseende. Upprinnelsen verkar vara en negativ
energibalans dvs att hästen inte får i sig tillräckligt
med energi via fodret utan måste använda kroppsfett för
sin försörjning.
Karakteristiska fall är överviktiga ponnyer som antingen är
dräktiga eller ger di. Ponnyhästar har ett stort energibehov
för framförallt digivning som ofta underskattas av hästägaren
och är dessutom ponnyn överviktig så minimeras energigivan.
En annan faktor är att små hästar också oftare uppvisar
insulinresistens (dvs oförmåga att använda hormonet
insulin på ett effektivt sätt i socker och fettmetabolismen)
- där ju insulin har betydelse för uttransporten av vissa fettmetaboliter
från blodplasma. Hästarnas möjlighet att överleva
är beroende av hur snabbt de kommer under veterinärbehandling.
----------------------------------------------------------------
Arbetsintensiteten påverkar aptiten
Författare: Anna Jansson, Forskarassistent vid institutet för
husdjurens utfodring och vård, SLU
i sammandrag:
Resultat från tidigare rapporter i foderbladet tyder på att
många ridhästar är överviktiga. I trav- och galoppstall
är problemet motsatsen dvs hästar som har svårt att hålla
vikten. I båda fallen verkar problemet vara att aptiten inte motsvarar
hästens egentliga energibehov.
I USA har man nyligen börjat studera hur arbete påverkar hästarnas
aptit. Under en nioveckorsperiod testade man hur träningen påverkade
energi- och foderintaget hos åtta travston. Studien visade att foderintaget
minskade dygnet efter att man genomfört arbetsprov med maximal syreupptag
både när hästarna var otränade och när de var
tränade. Däremot under träning vid submaximalt arbete dvs
60-70% av deras maximala hjärtfrekvens påverkades inte foderintaget.
Studien visade också att hästarna konsumerade betydligt mer
energi vid submaximalt arbete än vad man på förhand hade
räknat ut att de behövde. Bästa matchningen mellan verkligt
energiintag och beräknat energibehov var när man gjorde en maximal
arbetsbelastning till trötthet. Man diskuterar om hormonet leptin
kan spela roll för påverkan av aptiten – väldigt
låga nivåer av detta hormon gör att djuren blir överviktiga.
En ökad träning gör att kroppen svarar med att öka
frisättningen av leptin. Däremot förklarar det inte varför
en del hästar får en minskad aptit och därmed svårt
att hålla vikten.
Ur Foderbladet nummer 5/2006 - i sammandrag av
Lena Gävert
----------------------------------------------------------------
Foderbladet Häst –
aktuell kunskap om hästens näringsbehov och utfodring
Detta är ett blad med 4 sidor som ges ut 6 gg/år. Här får man information om de allra senaste rönen då det gäller utfodring av hästar. Man tar alltid upp det som är aktuellt för säsongen. Allt som skrivs där värderas ur vetenskaplig synvinkel. Kostar 490 kronor/år
publikation@service.slu.se
Websida: www.service.slu.se
Material att läsa från SLU
Utfodringsrekommendationer för Häst,
utgiven augusti 2004, av Anna Jansson, SLU mfl
Detta häfte på ca 40 sidor beställer man från SLU – publikationstjänst. Det är en uppföljning/omarbetning av det tidigare häftet ”HÄSTEN- Näringsbehov och fodermedel” från 1997 av Christina Planck mfl
Det är ett mycket bra häfte, lättläst och med tydliga rekommendationer och tabeller. Ett måste för varje noggrann hästägare och uppfödare. Utformningen ser kanske inte ser så rolig ut – det är inga bilder utan bara fakta rakt upp och ned – vilket jag tycker är bra – det är ju det man vill ha. Kostar 141 kronor.
