Svenska hästar transporteras 200 mil före slakt

I Sverige har inte hästkött hög status, förklaringen kan bero på tolkningar ur bibeln om vilka djurslag man bör och inte bör äta. Du hittar det inte i frysdiskarna på affärerna och endast ett fåtal korvsorter innehåller hästkött. Allt skivat hamburgerkött är inte av häst, ofta står det på deklarationen; hamburgerkött av nöt.

Utanför Sverige ser det annorlunda ut. Bara i grannlandet Danmark betalar slakterierna det dubbla kilopriset för levande vikt. Hästkött har blivit eftertraktat i flera EU-länder. Sedan galna ko-sjukanepidemier har många européer gått över från nöt- till hästkött. I Frankrike och Italien är slakterierna villiga att betala upp till tio gånger mer än det svenska priset för hästkött.

Drygt 7.000 hästar lämnar Sverige varje år för att slaktas på slakterier i andra EU-länder. Det var Erik Skoglund som jobbade som veterinärråd på Jordbruksverket som åren 1997–1998 upptäckte att det saknades tusentalshästar i statistiken, hästar som ingen kunde förklara vart det tagit vägen, de var så Skoglund kom den okontrollerade svenska slakthästutförseln på spåren. (Uppgifterna är hämtade ur tidningen Djurskyddet, årgång 110, nr 2, 2001).

Slaktas utomlands
År 2000 slaktades totalt 5.447 hästar på svenska slakterier visar siffror från registerenheten på Jordbruksverket.Det är alltså fler svenska hästar som slaktas utanför än inom Sverige. Att köra hästar till ett slakteri i Italien eller Frankrike är en lönsam affär. Trots att man på TV fått se hur hästar behandlas under dessa transporter sänds svenska hästar iväg på dessa långväga slaktresor.

Vilka hästar är det då som riskerar att hamna på ett slakteri i till exempel södra Italien? Enligt Ingalill Bjurman, som är ordförande i den idéella föreningen Svenska Hästars Värn, så är det hästar som säljs för under 10.000 kronor. Länsveterinär Björn Dahlén, på Länsstyrelsen i Växjö, är av samma uppfattning
– Ju billigare hästen säljs, ju större risk att hästens ödet blir ovisst, säger han.

I Sverige finns det omkring 300.000 hästar enligt Statistiska Centralbyråns statistik. På Svenska Travsportens Centralförbunds (STC) informationsavdelning uppskattar man att det i dagsläget finns cirka 120.000 svenska varmblodshästar. 1995 års statistik hos Svenska Travsportens Centralförbund visade att ungefär hälften av varmblodshästarna användes inom travsporten och de övriga som ridhästar. Kallblodstravarna är betydligt färre i antal och ligger kring 30.000 stycken. Många av både varmbloden och kallbloden som av olika anledningar gjort sitt på travbanan säljs som ridhästar. Dessa hästar kostar sällan över 10.000 kronor, många säljs för omkring 5.000 kronor.

Riskerar
Dessa hästar riskerar, inte i andra ledet, men i tredje ledet att hamna på en transport till ett slakteri ute i Europa. De andra ledet består ofta av folk som vill ha en inte alltför för dyr häst att rida i skog och mark med. De köper oftast den avlagda travhästen av ägaren direkt och hästen får en ny framtid en tid framöver. Risken för att hästen hamnar i oseriösa händer är när ryttaren av någon anledning inte längre vill ha kvar hästen och bestämmer sig för att sälja den.

De som köper upp hästar enbart för att skickade dem till ett slakteri ute i Europa berättar inte sin avsikt med köpet när de kommer och tittar på hästen. De kan till och med ha med sig fru och barn för att ge sken av att ha goda avsikter. Oftast anger de att de är ute efter en ridhäst åt dottern eller annan förklaring som låter bra.

Även hästar som inte blir sålda på hästmarknader riskerar att hamna på en slakttransport. Ett tidigare återkommande evenemang i Småland var Vrigstads hästmarknad som numera efter påtryckningar från ideella organisationer och andra djurvänner upphört med hästmarknaden.

Hästar smugglas ut ur landet
För att en häst ska få lämna landet krävs ett hälsointyg från en officiell veterinär från avsändarlandet utfärdat 48 timmar före avresan (eller närmast arbetsdag före). Intyget är giltigt i 10 dagar. En identitetshandling (hästpass, mikrochips eller konturdiagram) ska finnas till varje häst.
– För resmål överstigande 8 timmar ska också en färdplan finnas, berättar Christer Johansson, veterinär vid Alvestas Distriktveterinärstation. För tävlingshästar krävs ej färdplan.

Det finns alltså en hel del regler kring utförsel av häst men Mats Fransson på Svenska Travsportens Centralförbund (STC) betvivlar att de hästar som förs ut ur landet för att slaktas kostats på en veterinärbesiktning och förses med övriga intyg.
– Förmodligen smugglas dessa hästar ut ur landet.Öresundsbron som trolig väg ut ur landet, säger han.

Att via Danmark föra ut hästar ur landet verkar faktiskt tämligen enkelt.
– Tullen är inte längre är inblandade då det gäller transporter mellan EU-länderna, uppger Tore Rasmusson på Tullmyndigheten i Malmö.
– Det är endast vid misstanke om brott som djurtransportbilar stoppas och kontrolleras. De har inga befogenheter att utöva regelbundna kontroller, handel och transporter inom EU-länderna ska flyta så smidigt som möjligt, sägerUrsula Månsson som jobbar på Tullverket, Skåneregionen

Positivt
En positiv faktor för hästägare är i vart fall att två av de stora bolagen som försäkrar hästar, Agria och IF-Djurförsäkring sedan två år tillbaka har slopat avdraget från slaktavräkningen. Nu får man behålla pengarna man fick för köttvärdet på hästen. Tidigare var det så att om en häst var försäkrad för 30 000 kronor och slakteriet betalade 2.000 kronor för köttet så gjorde försäkringsbolaget avdrag på ersättningen på samma belopp, i det här exemplet fick då hästägaren 28.000 kronor från försäkringsbolaget. I dag får man alltså behålla pengarna man erhållit från slakten.
ANKI LUNDBERG

...............................................................................

Lammhults Slakteri har planerat in häst i verksamheten (Kompletteringsartikel)
På Lammhults slakteri får man in fler hästar än tidigare sedan uppgörelsen med KLS i Kalmar.
– Vi tar emot 10–15 hästar i veckan sedan vi övertagit Kalmarregionens hästar, och skulle det en vecka komma in 20 hästar så har slakteriet kapacitet att ta emot även dem, säger Kent Andersson på Ello-Livs.

På slakteriet AB Ello-Livs i Lammhult planeras det för hästslakt.Arbetsgången blir bäst av att man tar hästarna redan på morgonen.Senare under dagen slaktar man andra djur. Hästköttet från Lammhults slakteri används i styckningsindustrin. Bland annat är det ett Stockholmsföretag som köper upp köttet och styckar det.

På sommaren är avsättningen för hästkött större eftersom vissa grillkorvar är gjorda på hästkött. Innanlåret röks och blir hamburgerkött. För mindre slakterier som Lammhults kan det faktiskt finnas lönsamhet i att slakta häst.

Men för större slakterier är det inte lika lönsamt att ta emot hästar. Slakt av häst är mer tidskrävande än slakt av kor och kilopriset för hästkött är lägre. Gången i hanteringen är något annorlunda förklarar Livsmedelsverkets besiktningsveterinär Agneta Alderin. Hästen som leds in på slakteriet slaktas som regel på en gång när den kommer in. Verksamheten sackar efter något då en häst tas in för slakt. Häst är också svårare att avhuda enligt Alderin. På samma tid som det tar att slakta en häst hinner man med 2-3 kor.

Kilopriset
Hur mycket får man betalt när man slaktar en häst i Sverige? Slakterierna klassindelar köttet. Priset rör sig mellan fem kronor till närmare sju kronor per kilo för död vikt beroende på köttets struktur. Yngre djur betingar ett högre värde. Om en privatperson slaktar en äldre halvblodshäst på 650 kilo (väger ungefär hälften vid död vikt), om köttet i snitt är värt 5:70 kronor kilot så blir det ungefär 1 850 kronor.

– På Kalmar Läns Slakterier (KLS) tar vi i höst inte emot hästar för slakt på grund av att man inte hinner med häst då antalet kor är högt uppger Gustav Lange, men tillägger att ett avtal med slakteriet i Lammhult har gjorts och att det är dit hästägare blir hänvisade.

Köerna ett gissel
Köerna till slakterier kan vara ett gissel som kan uppstå för hästägare. Vissa slakterier har ett bestämt antal hästar de tar emet per vecka, när kvoten är full tas inte fler hästar emot. Slakterier tar ogärna emot fler hästar än de har avsättning för. På Lammhults slakteri brukar det inte ta längre väntetid än en vecka för att få komma in med häst.
ANKI LUNDBERG

...............................................................................

Hästkött ett underskattat livsmedel (Kompletteringsartikel, sammanfattning)
Fler borde äta hästkött! Det är underligt att hästkött inte uppskattas mer här i Sverige eftersom häst är befriad från både BSE (galna ko-sjukan) och mul-ochh klövsjukan. hästar får till skillnad mot kor gå ute i hagar året om. Jag tycker att man kan äta häst med gott samvete och jag tror att vi äter för lite häst.

Skulle vi äta mer häst här i landet skulle köerna för att få slakta häst försvinna. Slakterierna skulle med tiden även få bättre betalt för hästköttet och slaktransporterna ut ur Sverige skulle inte bli lika lönsamma.
ANKI LUNDBERG

Reportaget är publicerat i Växjöbladet Kronobergaren, Nr 44, 2 november 2001, samt i Jord & Skog, november 2001.

...............................................................................