Sjukdomar hos häst samt tips och råd om foder och annat

Du kan söka på sidan genom att trycka på Ctrl-knappen och på f. Skriv in ditt sökord i fönstret sök eller find.


----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

VIKTIGT ATT UNDVIKA INAVEL
Tidningen Ridsport nr 17/2009 har haft en artikel med rubriken: Viktigt att begränsa inavel. Skribent: Helena Kättström.

Här kan man läsa att inavelskofficienten är ett mått på inavelsgraden hos en individ. Inavelsgraden anges i procent och den anger sannolikheten för att en viss allel av en gen nedärvs från en gemensam anfader och förekommer i dubbel uppsättning hos en individ.

Sammanfattning av hela texten, här nedan.
Det finns många sjukdomsanlag som är recessiva - de måste föekomma i dubbel uppsättning för att orsaka en sjukdom. Och ökar inavelskofficienten ökar också risken för att ärftliga recessiva sjukdommar ska uppstå.

Inavel resulterar i förlorade anlag. På den plats där det finns två lika anlag, kunde det ha funnits två olika. Det ena anlaget har gått förlorat. Om man parar helsyskon resulterar det i en inavelskofficient på 25 %. Helsyskon är släkt med varandra till 50 %. Deras avkomma får 50 % av anlagen från vardera föräldern. En parning mellan halvsyskon ger en inavelskofficient på 12,5 %.

Svenska Kennelklubben har datoriserad beräkning av inavelsgrad. De på 5 generationer och de avråder från en inavelsgräns på över 6,25 %. (Inom vissa raser rekommenderas 2,5 % som övre gräns). Medelvärdet för inavelsgraden inom olika häsraser har följande ungefärliga siffror: Russ – 10,4 %, kallblodstravare – 4,5 %, PRE – 8 %, connemara – 5 %, fjordhäst – 3 %, hannoveranare drygt 1 %.

Att begränsa inavel är ett ansvar som både vilar på uppfödarna och på rasföreningarna.

Individer lägre bakåt i stamtavlan har mindre betydelse eftersom att endast hälften av anlagen följer med i varje generation. Efter fyra generationer återstår endast 6,25 % kvar från en individ.

GENETIK OCH INAVEL
• Inavel = avel med närbesläktade individer
• Linjeavel = inavel
• Gen = en funktionell enhet av arvsmassa, motsvarar oftast en bit av DNA i en kromoson som kodar för ett protein. Kromosomerna förekommer parvis, en från modern och en från fadern. Varje gen finns i två uppsättningar = två alleler.
• Homozygot = om båda allelerna är lika.
• Heterozygot = om allelerna är olika.
• Ressecivtb anlag = kommer i uttryck, dvs blir synliga, endast om de förekommer i dubbel uppsättning (homozygoti). Kan därmed finnas dolt i en eller flera generationer.
• Dominant anlag = kommer till uttryck även om det bara finns i enkel uppsättning. Kan dölja ett recessivt anlag.

Läs mer i ämnet inavel:
http://www.angloarab.se/undersidor/linje_avel.htm

ObsI Inom anglorasen har vi ej inavelsproblem. Och alla förstagångskorsningar (arab x eng fullblod) är så kallade outcross dvs de är obesläktade.

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

Ataxi hos arabhästen – Cerebellär Abiotrofi
Cerebellär Abiotrofi (engelska: Cerebellar Abiotrophy) förkortat CA finns även hos gotlandsruss och miniatyrponny. Cerebellar Abiotrophy (CA) orsakar en progressiv nedbrytning av lillhjärnans funktion.

En CA-drabbad häst har har problem med avståndsbedömning och uppfattning om utrymme och har problem med balansen och koordination, de är vingliga och skadar sig lätt. CA kan inte botas. Men selektiv avel minskar antal föl som föds med sjukdomen.


CA Status List – Lista på fria, bärare och CA-drabbade

CA-schema. Förklarat i bild

CA-STATUS
N/N = Normal (clear) – ej bärare av CA-genen
CA/CA = Affected (drabbad) – sjuk individ, har dubbla CA-anlag
N/CA = Carrier (bärare) – frisk häst men bärare av sjukdomen, har ett CA-anlag


Resultat vid kombinationer.
N/N x N/N = Clear 100 %
N/N x N/CA = Clear 50 %, Carrier 50 %, Affected 0 %
N/CA x N/CA = Clear 25 %, Carrier 50 %, Affected 25 %
N/N x CA/CA = Clear 0 %, Carrier 100 %, Affected 0 %
N/CA x CA/CA = Clear 0 %, Carrier 50 %, Affected 50 %


----------------------------------------------------------------



----------------------------------------------------------------
RIDBANA

ATT ANLÄGGA EN UTOMHUS RIDBANA
Några tips:
• Välj gärna en lite högre plats, så rinner vattnet lättare av.
• Gräv diken intill ridbanan för avrinning, dränering.
• Bärlagret ska vara rejält och hålla för en traktor. Mackadam kan användas.
• Ovanpå bärlagret lägs ett sviktlager på omkring 2 decimeter ex av träflis eller mellangrovt singel och även det nya materialet gummichips (klippta bildäck) kan användas .
• Topplagret som är en 10-15 cm kan bestå av paddex (hyttsten), gummiflis, träflis, grus/singel, sand eller fibersand.

• Markduk förhindrar att lagrena blandas, men kan råka fastna i harven.
Banan ska harvas, vältas eller sladdas från olika håll och ej efter ett startdardmönster. Det är i de undre lagren som svikten sitter i.

• Dra vatten i närheten av banan då den behöver vattnas för att behålla sin spänst och inte damma, vattna gärna med sprinkler. Fuktig men ej blöt ska banan vara. Stenmöjl på banan kan med tiden försämra dräneringen.

• Var noga med att mocka banan. Vallarna kring spåret måste krattas bort så vattnet kan rinna av.

Tänk på att det är bra för hästar att gå på omväxlande underlag. Det gör hästar mer hållbara.



----------------------------------------------------------------
FLUGFÅNGARE

EFFEKTIV FLUGFÄLLA – FLITRAP
Miljövänlig flugfångare som lockar till flugor, knott, hästflugor och bananflugor inom en radie på 25 meter. Se videodemonstration på flugfångaren FliTrap.

----------------------------------------------------------------

UNGHÄSTAR

TANDBYTE OCH VÄXTVÄRK
Unga hästar fäller sina mjölktänder nu. Tandbytet sker under våren på hästar som är 2,5–4,5 år. Helst ska hästarna slippa bett i munnen under de veckor som den ömsar tänder. Tecken på byte av tänder är att unghästen blir mer rädd om huvudet.

Tänk på att hästar som är 1–2 år hamnnar i växtperioder, ett tecken på detta är att de ligger mer än de brukar. Hästar hamnar i växtperioder ända upp till fem års ålder.


Om du ändå måste använda bett, använd remontgrippa eller ingen nosgrimma alls. Remontgrimman trycker inte på tänderna. Variera gärna mellan olika bett. Om man byter bett varje vecka så ligger inte bettet likadant hela tiden. Växla mellan två oika bett veckovis. Bra bett till unghästar är raka bett eller tredelade.

----------------------------------------------------------------

FODER

HÄSTAR SAKNAR GALLBLÅSA, GE OLJA I FLERA MÅL ISTÄLLET
Olja kan ges som energitillskott till hästar med ett högt energibehov. Olja har hög energitäthet. Ett kilo olja innehåller omkring 32 MJ, havre innehåller cirka 10 MJ/kilo. Till hästar som äter stora mängder stärkelse via kraftfoder är oljan ett bra komplement.

Rapsolja eller matolja ligger bra till prismässigt och fungerar utmärkt som foderstillskott. Men tänk på att vänja hästen med olja. Börja att servera små mängder per dag för att sedan öka mängden successivt under några veckors tid. Hästar saknar gallblåsa och kan därför inte bryta ner stora mängder fett åt gången. Därför ska större givor fördelas över fler måltider.

----------------------------------------------------------------

BERÄKNING AV FODERSTAT TILL DIN HÄST
Här kan du, genom SLU, göra en beräkning av din hästs foderstat på webben.
För att kunna göra en korrekt foderstat krävs det att du har en analys på ditt grovfoder (hö eller hösilage) och att du vet vad din häst väger.

Foderstatsberäkningen tar hänsyn till hästarnas behov av energi, protein, mineraler (kalcium, fosfor, magnesium och selen) samt behovet av extra salt och vitaminer till de hästar där det kan vara aktuellt.


HIPPOCAMPUS FODERSTATSBERÄKNING

----------------------------------------------------------------

GE HÄSTEN MER MAT OM DET ÄR KALLARE ÄN MINUS 15 GRADER
Ned till minus 15 grader klarar vuxna hästar kylan bra. Blir det kallare än så bör man ge mer foder eller täcka hästen för att den ska hålla värmen.

Unghästar fryser lättare än fullvuxna hästar. Redan när temperaturen går ner mellan 0 och -11 grader behöver unga djur extra foder.

Hästars värmeproduktion är som högst strax efter utfodring, då maten bryts ner och näringsämnen omsätts. Ju mer en häst äter, desto högre blir värmeproduktionen. Men för att en häst ska tåla kyla bra, krävs att pälsens isolering fungerar. Tät och lång päls värmer mer än kort och gles.

Blir pälsen blöt går mycket av den isolerande förmågan förlorad. Det är därför hästar ofta fryser när det regnar och blåser trots att temperaturen inte är särskilt låg.


----------------------------------------------------------------

HACKAD LUSERN TILL HÄSTAR SOM HAR SVÅRT ATT TUGGA
Äldre hästar kan få svårare att tugga maten. Kraftfoder kan man ge uppblött eller krossa för att hästen lättare ska få i sig fodret. Men det är gräs och hö som är basen för hästar, får den inte tillräckligt med fiber uppstår mag- och tarmstörningar.

Tidigt skördat hö är spädare och kan ges till hästar som har lite svårare att tugga. Även ensilage och hösilage är mer lättuggat än hö. Funkar inte dessa alternativ kan man prova lusern som grovfoder, det är en baljväxt. Det finns både hackad och pelleterad lusern.

Ger man endast lusern och inget annat grovfoder så ska man helst ge av den hackade sorten så tarmarna får jobba. Ett annat lättuggat och fiberrikt foder är betfor, de kan ges i ganska stora mängder till äldre hästar.
----------------------------------------------------------------

A-VITAMIN I HÖ SJUNKER VID LAGRING
Vitaminer försvinner vid lagring av hö, främst då vitamin A.

----------------------------------------------------------------

GE STRESSADE HÄSTAR L-TRYPTOFAN

Aminosyran L-Tryptofan kan göra hästar mer lugna och harmoniska. L-Tryptofan är en vanlig aminosyra som hästen behöver. Den kan hjälpa hästen att bibehålla lugn i stressade situationer. Kontakta veterinär innan du ger din häst det. L-Tryptofan ges i pulverform, det är ett fodertillskott.


----------------------------------------------------------------

GE GLUKOSAMIN TILL ÄLDRE STELA HÄSTAR
Glukosaminoglykaner, ofta kallade bara glukosamin, påminner om ledbroskets byggstenar. Glukosamin underlättar uppbyggandet av ledbrosk och ledvätska, det hämmar också nedbrytningen av ledbrosk.

Det finns flera glukosaminpreparat som kan ges till häst:
1) preparat som injiceras intraartikulärt (i lederna)
2) intramuskulärt (i muskeln)
3) preparat som ges oralt (hästarna äter dem).

Bevisad effekt:
De receptbelagda preparaten som sprutas direkt i lederna och i muskeln finns det vetenskapliga studier på som visar att de har effekt.

De orala preparaten har också studerats, men här är studier som är gjorda inte lika övertygande. Man har inte kunnat bevisa med så stor säkerhet att de glukosaminpreparat som man ger oralt till häst säkert tas upp i tillräckligt hög koncentration. Utan effekt är det dock inte, många hästägare vittnar om att de sett tydliga, positiva effekter på sina hästar när de får glukosamin och har noterat försämringar när de slutat med preparatet.

----------------------------------------------------------------

BETFOR KAN MINSKA MJÖLKSYRAN
Dagliga givor av betfor är positivt för tävlingshästar. Försök på travhästar har visat att mjölksyrenivåerna sänks efter löp.

Betfor innehåller 23 procent socker och därmed också mycket energi. Betfor är dessutom rikt på fibrer, vilket är bra för fodersmältningen. Betfor är ett bra komplement till spannmål som innehåller mycket stärkelse. Betfor har även en hög andel fibrer vilket är positivt för hästens fodersmältning. Även grovfoder innehåller en hel del socker. Tänk på att höga sockerhalter kan orsaka lös avföring.

HALM TILL LÄTTFÖDDA HÄSTAR
En häst ska ha minst 1 kilo torrsubstans grovfoder/100 kilo häst per dag. Grovfodergivan behöver inte vara hö, utan något kilo hö/hösilgage kan ersättas med halm. Gärna havrehalm som hästar finner smakligt.

----------------------------------------------------------------

ÖVERUTFODRING KAN ORSAKA DIABETES

Ett tecken på att en häst har diabetes är att den är bullig på båda sidorna om svansen. Högst uppe vid svansen buktar huden tydligt ut. Även en rejält grov hals kan vara ett tecken. Hästar som blir feta får extra fett på översidan av halsen och kring svansroten. Överutfodring kan orsaka diabetes. (Hög glukoshalt i gräs kan också orsaka diabetes – detta kan uppstå på grund av att klimatet blivit varmare).

Hästar som konstateras ha diabetes ska inte äta äpplen, morötter eller sockerbitar. Dessa hästar är i behov all insulintabletter livet ut. Hästar ges tabletterna Glucoshage, ett antidiabetikum. Det är även viktigt med täta grovfodergivor, det får aldrig gå mer än 8 timmar mellan givorna.

Kroppen producerar för lite insulin. Hästen ska motionera mera och äta regelbundet. Detta avser typ II-diabetes hos männinskor, dvs sådan diabetes som ej är medfödd.

Ibland visar det sig att fånghästar också har diabetes. De har omsättningsproblem. Även dräktiga ston kan få typ II-diabetes.

----------------------------------------------------------------

FÅNG ORSAKAS ÄV HÖGT KOLHYDRATINNEHÅLL
ÖVERUTFODRA INTE HÄSTAR

Fång brukar tillstöta när hästen fått i sig ett foder med ett högt kolhydratinnehåll.

Konstaterar man fång på en häst, ska man direkt dra in på ALLT kraftfoder. Höet kan med fördel blandas ut med halm till en häst som drabbats av fång. Dessutom skall inga godsaker alls serveras en fånghäst. Behandling blir då verkningslös och man gör hästen en otjänst.

En häst som fått fång ska stå på mycket mjukt underlag, lika mjukt som i en säng. Hästen skall hållas inne och du ska ha bäddat med strö så att du kan ramla i boxen utan att göra illa dig. Det ska vara mycket strö för att hästen ska kunna avlasta sina hästens hovar.

Ett hårt och knöligt, gropigt underlag kan utlösa fång hästar som tidigare burit sjukdomen. Fång går att bota om det upptäcks i tidigt skede. I allvarliga fall kan hästen måsta avlivas.

----------------------------------------------------------------

INGET VATTEN I HAGEN KAN ORSAKA KOLIK
Om hästen inte har vatten i hagen vintertid är det risk för att förstoppning uppstår. Hästar äter inte snö i den utsträckningen att snö kan ersätta vatten.

Gräs innehåller upp till 80 procent vatten, hö däremot innehåller bara 15 procent vatten. Hösilage innehåller 30–55 procent vatten. Om hästar inte har tillgång till vatten även vintertid kan den få förstoppningskolik. En bra vana är att man fyller upp vattenkopparna i stallet, det blir mer inbjudande för hästen att dricka. Har man ett uppvärmt stall så kan vattnet hinna bli något varmare till hästen tas in.

Har man vattenkoppar i hagen måste man kolla att dem inte stockat igen av hö/gräsrester eller att de inte frusit i ledningarna vintertid. Dåligt flöde i vattenkoppar kan göra att hästen inte får i sig tillräckligt med vatten. Thermobar är ett bra alternativ, dessa kostar en hel del, men man slipper problemet att vatten i kar och hinkar fryser.

SALTBEHOV
Salt är också nödvändigt för hästen, ofta täcker mineraler en vanlig ridhäst saltbehöv. Däremot kan hårt tränade hästar behöva extra tillskott av salt i vattnet (eller eventuellt i fodret). Saltstenen täcker inte behovet för hästar i hård träning.

Vilobehovet av salt är 20 gram per 500 kilo häst/dag. Läs på mineralhinken hur mycket salt den innehåller.

Thermobars webbsida.


----------------------------------------------------------------

HÄSTAR SKA ÄTA LITE MEN OFTA
Om kraftfodergivan är för stor går mycket av fodret osmält genom tunntarmen och vidare till tjocktarmen. Det kan då orsaka rubbningar i tarmflora och hästen kan drabbas av kolik. En regel är att inte ge mer än 0,4 kilo kraftfoder per 100 kilo häst och utfodringstillfälle.

Ger man kraftfoder före träning har detta stor effekt på blodsocker och insulin - det uppstår ett kraftigt blodsockerfall två timmar efter utfodringen. Tillgången minskar även för fria fettsyror - dessa brukar hästen behöva då den utför en längre ansträgning. Kraftfoder bör därför ges minst två timmar före hästen ska utföra en prestation.

Grovfoder däremot har liten effekt på glukos och insulin, fria fettsyror och kortisol - därför kan man ge grovfoder i liten mängd närmare inpå ett ridpass.

Om hästen skall resa är det viktigt att den får i sig vatten. Ta helst med vatten hemmifrån eller ge äppelcidervinäger i vattnet, ett annat trick är att ge vätskerikt foder som väl uppblött betfor med saftfoder som morötter och äpplen i.

----------------------------------------------------------------

FÖREBYGG SANDKOLIK
Sandkolik kan förebyggas med loppfrön som ska hindra att sand fastnar lika lätt i magen. Kom ihåg att loppfrö ska sväll i vatten innan servering.

----------------------------------------------------------------

RHODOCUCCUS BEHANDLAS MED FÖRDEL HEMMA

Det verkar vara säkrare att behandla rhodococcus-föl (smittsam lunginflamation) hemma än att åka till klinik. Det är fölens mödrar som kan drabbas av diarré som har hög dödlighet. Smittan verkar behöva klinikmiljö för att kunna utvecklas.

----------------------------------------------------------------

BORRA HÅL I BOTTEN PÅ VATTENKOPPAR UTOMHUS
Borra ett två millimeters-hål i botten på vattenkoppen för att slippa fågelspillning. Finns det vatten kvar i koppen dricker även fåglar och de lämnar sin spillning där också. Hålet gör att vattnet som blir kvar rinner ut och koppen blir tom på vatten, fåglar kommer därför inte att vara intresserade av vattenkoppen. Hålet är så litet att vattnet som spolas i hinner inte rinna ut så hästen kan drick det den vill ha.

----------------------------------------------------------------

VITA PRICKAR I HÖSILAGE ÄR INTE MÖGEL
Vita prickar i hösilagebalar är oftast jäst och ska inte förväxlas med mögel. Jäst i måttliga mängder är ofarligt för hästen. Lukta! Mögellukt känner man igen.

----------------------------------------------------------------


HÅRFÄLLNING
Många hästar blir tröttare elller ibland grinigare nu vid hårfällningen. Beviplex Forte och flytande Järn med koppar kan ges som tillskott. Hjälp hästen på traven och borta bort det lösa håret. Man kan även sätta upp speciella piggmattor så hästen kan klia sig i hagen. Även ADE-viitaminer kan ges när hästar fäller pälsen.
----------------------------------------------------------------

HÄLTA och SKADOR

----------------------------------------------------------------

INDIKATIONER PÅ ATT HÄSTEN ÄR HALT

Nickande huvud: När hästen travar kan man se att den nickar med huvudet om den är halt. När hästen sätter det friska benet i marken sänker den huvudet och lägger då mer vikt på det benet. När benet som hästen har ont i sätts ner i backen kastas istället huvudet upp. Är hästen halt på båda frambenet så blir detta förstås inte lika tydligt eftersom den då försöker fördela vikten lika mellan de båda ömmande benen.

Hårt underlag: Springer man i stallgång eller på asfalt kan man lyssna efter om hovarna sätts i backen med samma kraft. Det benet som hästen har ont i sätts inte ner med samma kraft och låter därför mindre. När hästen står i vattenspilta kan man hålla koll på om det alltid är samma framben som hålls framsträckt och avlastar eller om det är samma bakbenet som hästen alltid avlastar.

Studera höftknölarna: Vi sidan av korset sitter höftknölarna på var sin sida. Dessa ska guppa lika högt när hästen rör sig. Är hästen halt på ett bakben guppar den höften högre på den sidan. Ett tips för att tydliggöra detta är att fästa färgad eltejp på båda höftknölarna för att se tydligare om de guppar olika högt.

Kort steg: Att hästen inte tar ut steget kan också vara ett tecken på hälta. Kolla att hästen behåller sitt övertramp, studera om det går hovspåren i marken. Även svävmomentets båge blir mindre på en halt häst. Böjer hästen mindre på någon led minskar bågen.

Släpande hovar: Höjer inte hästen hovarna lika högt som den brukar kan det tyda på smärta.
Ibland blir det till och med plogspår i ridhuset efter en häst. Eller så kan skrapande höra om hästen släpar benen då den rör sig på asfalt. (Men bekväma hästar kan också av ren lathet släpa benen).

På volt: Att linlöpa hästen i det var vars hältan sitter brukar ge tydligt utslag eftersom de inre benparet belastas hårdare. Hältan brukar då framgå tydligt.

----------------------------------------------------------------

LITE OM OSTEOCHONDROS OCH CYSTOR
Osteochondros brukar i dagligt tal benämnas lösa benbitar. Det är en förändring i tillväxtbrosket. Istället för benbildning bildas ett förtjockat brosk. I broskvävnaden kan de uppstå öar av ben. Hästar kan ha osteochondros utan att man märker det. De hästar som har besvär brukar få gallor i lederna. De kan bli rejält uppsvällda och de kan också visa hälta.

KAN SJÄLVLÄKA
Det har visat sig att osteochondros som upptäckts på röntgade föl kan försvinna när hästen röntgas vid ett senare tillfälle. De kan läka ut spontant, benbroskfragmenten växer fast.

CYSTOR KAN OCKSÅ SJÄVLÄKA
En urkalkning i skelettet nära leden benämns cystor. Även cystor kan självläka men det tar tid. Cystor kan uppstå genom trauma eller på grund av ärftliga faktorer. Arabhästar vet man har en ärftlig disposition för cystor i bakknäna.

Källa: Ridsport nr 2/2009, Veterinärkollen
---------------------------------------------------------------

HOSTHÄST – GÖR BIOPSI PÅ SLEMHINNAN
En vanlig förkylning kan bli inkörsporten på luftvägssjukdomarna Recurrent Airway Obstruction, RAO och Inflamatory Airway Disease, IAD. En Svensk studie är gjord på SLU och det är bra om i god tid behandlar rätt.

För att undvika luftvägssjukdomar kan man låta hästar gå ute så mycket som möjligt, alltid servera hö och hösilage av hygienisk kvalitet. Håll stallet rent, sopa inte när hästar står inne, servera inte dammigt hö. Ett biosi, ett cellprov, kan tas på luftslemhinnan och är enkelt att ta. Mer behagligt än att göra en lungsköljning, dessutom ger en biopsi mer information.

----------------------------------------------------------------

SYNEN
----------------------------------------------------------------

UPPTÄCK FÖRÄMRAD SYN HOS HÄST
Hästens ögon är konstruerade för att upptäcka rörelser på långa avstånd för att de tidigt ska kunna upptäcka eventuella faror. Hästar har därför ett brett synfält, de enda ”blinda fläckarna” som de inte kan se är strax under nosen och bakom svansen. Man tror att hästen ser gult, grönt och blått bra men att de har svårare med röda färger.

Hästar kan bli få nedsatt syn eller bli blinda av flera orsaker:
• Trauma direkt mot ögat/ögonen
• Trauma mot synnerven om hästen exempelvis stegrar sig, går över och slår i huvudet.
• Tumörsjukdomar, katarakt (starr) och kroniska inflammationer/infektioner

Det förekommer stora variationer i hur mycket hästar ändrar beteende när de blir får nedsatt syn eller blir blinda. Om hästen förlorar synen gradvis hinner den vänja sig bättre och förfinar sina andra sinnen än en häst som tvärt blir blind. Går hästen kvar i en invand miljö klarar den sig bättre än om den flyttas till ett nytt stall. Det är också stora individuella skillnader.

Vid en synundersökning så undersöker man hästens ögon med starkljus/oftalmoskop för att titta på ögats kontur och eventuella förändringar inne i ögat. Man tittar också på hur pupillen reagerar på ljus.

Vad kan man testa själv?
Man kan testa den så kallade hotreflexen. Man höjer en hand snabbt mot hästens öga och då ska hästen automatiskt blinka. Man kan också bygga upp en labyrint med hinkar som man leder hästen igenom med ett öga täckt i taget för att kontrollera att den ser ordentligt.
Kontakta veterinär om din häst inte reagerar om du höjer handen mot hästens öga.


---------------------------------------------------------------

TIPS – boxar, ligghall med mera

HÄSTAR SOVER BÄTTRE PÅ HALMBÄDD
Hästar behöver lugn och ro för att komma i REM-sömn. REM-sömnen infaller då hästen sover liggande. Är det stojigt runt omkring stallet kan hästar drabbas av sömnbrist. En del hästar vågar inte lägga sig ner och sova om de går ensam i hage eftersom ungen håller vakt. Hästar vill gärna ha sällskap.

Hästar som sover på halmbädd sover tre gånger så länge som hästar som har spånbädd visar en forskning som är gjord i Danmark. Om en häst drabbas av sömnbrist kan det falla omkull.


----------------------------------------------------------------

LIGGHALLAR SKA HA STORA ÖPPNINGAR

Störa öppningar, gärna hela långsidan så hästar inte blir trängda. Öppningen får gärna vara i söderläge. Ligghallar kan även ha flera in- och utgångar.

Marken runt ligghallen och även vid grinden kan med fördel förstärkas med markmatta.

Att växla mellan sommar och vinterhagar är idealet.

Ligghallen storlek ska vara anpassad efter antal djur. Varje djur sla ha 80 & ave boxstorlek. För unghästar gäller; 5-12 mpnader ska ha 40% av en boxstorlek och 12-24 mpnaders unghästar 60 %. Intill lösdriften ska det finnas ett utrymme där skadade hästar kan skötas om, detta utrymme ska också gå att värma upp. Beställ gärna boken ”Att bygga häststallar” av Ventorp/Michaneks genom SLU – har får man veta hur hästens temperaturreglering fungerar.

En variant av lösdrift är Ann Michanek som låter hästarna gå i lösdrift dygnet runt, fast de går i hagar intill varandra. I foderautomater får galopphästarna sitt kraftfoder, 10 gånger per dygn! Grovfodret ges i en passage mellan hagarna, så hästarna står alltid två och två och äter. Hagarna ligger bredvid varandra och är långsmala, hästarna springer då gärna med hagkomipsen och underhåller konditionen. Ann Michanek är en av Skandinaviens bästa hindertränare.

----------------------------------------------------------------

KOMPOSTMASK MINSKAR GÖDSELMÄNGDEN
Tidningen Ridsport berättar om hur kompostmaskar gör nytta. Metoden med att minska gödselmängden med kompostmask passar till mindre stallar. Kompostmaskar är en sorts daggmask som man kan plantera in i gödselstacken.

Kompostmasken är mindre än den vanliga daggmasken och är spetsig i ändan. Vill man reducera stacken med kompostmask kräver det att man har två gödselstackar. Det behövs omkring 3.000 maskar per häst. "Startpaketet" med maskar till tre hästar kostar under 1.000-lappen. Det ska vara frostfritt när maskarna planteras in i stacken. Vill du veta mer om kompostmaskar besök webbsidan kompostmaskar.se.
---------------------------------------------------------------

TRANSPORTERA HÄST – FÖRBERED INNAN EN LÅNG RESA
Alla långa transporter innebär en påfrestning för hästar. Det blir omställning i deras vardag och de kan utsättas för smittor från andra hästar under transporten. Om flera hästar åker i samma transport är det större risk för smitta. Man kan inte se på alla hästar att en sjukdom är på väg att bryta ut.

Det bästa när man kommer fram är att hästen får äta av sitt vanliga foder som sedan successivt byts ut mot den nya platsens foder. Kan du inte ta med eget foder, så du kan göra en skonsam övergång, så kan du ge din häst tarmbakterier via munnen. Detta hjälper hästen vid foderomställning.

Släpp inte heller ut hästen tillsammans med andra hästar, ordna en enskild hage. Låt hästen vila någon dag när den kommer fram. Hästar återhämtar sig ganska snart efter långa transporter, men de kan bli sjuka om de inte ges tillräckligt med vila och om de utsätts för stress. Vatten och fodertillgången är också av största vikt för att hästen inte ska bli sjuk. Kontrollera tempen dagligen.

----------------------------------------------------------------

Var tionde häst bär på antibiotikaresistenta stafylokocker – MRSA
En belgisk studie visar att 10 procent av hästarna är bärare av MRSA, antibiotikaresistenta stafylokocker.

Av 100 undersäkta hästar fann man bakterien näsborrarna hos tolv hästar, skriver webbsidan Horsetalk. Det var bare en häst som hade ett infekterat sår. Övriga hästar bar på bakterien utan att uppvisa symptom.

Hästar som bär på MRSA löper stor risk att utveckla infektioner och de kan också smitta andra djur eller människor. Meticillinresistent Staphylococcus aureaus, MRSA –- kan också orsaka mycket svåra sårinfektioner hos männinskor, som exempel "sjukhussjukan".

----------------------------------------------------------------

KASTERING OCH FERTILITET

----------------------------------------------------------------

HINGSTIG TROTS KASTRERING – KLAPPHINGST?
Ibland händer det att en häst fortsätter att vara hingstig, trots att den är kastrerad. Det inträffar ibland att en testikel och en bitestikel avlägsnats. En testikel är då kvar någonstans i bukhålan. Testikeln som är kvar i kroppen ligger varmt till och producerar onormalt mycket testosteron. Dessa klapphingstar kallas proud cuts och de är oftare betydligt hingstigare än vanliga hingstar just på grund av den utökade utsöndringen av testosteron. En häst som fått borttaget en testikel och en bitestikel är steril, men den fortsätter att producera testosteron från testikeln som finns kvar i kroppen.

Testikeln i buken kan veterinär hitta genom laparoskopi som är en titthålsteknik. Hästen behöver inte sövas utan bara lokalbedövas, så ingreppet blir mindre riskabelt av den anledningen. Hästen kan börja arbetas redan efter en månad. Testikeln som är kvar i kroppen brukar ligga i bukhålan eller i ljumskkanalen.

Kan även nämnas att det finns hingstar som endast utrustats med en testikel, det är ovanligt men det finns. Monokid kallas en hingst som bara är född med en testikel.

En hingst med bara en testikel som vandrat ner i pungen kallas klapphingst, på hund benämns detta kryptokid.
----------------------------------------------------------------

HINGSTAR UNDER 1-ÅRS ÅLDER KAN BETÄCKA
Se till att hingstföl inte går tillsammans med ston efter de blivit 10 månader. Hingstar kan mycket väl betäcka före ett års ålder. Det finns flera exempel på hingstar som varit under ett år gamla som har gjort ston dräktiga.

Går årsgamla hingstar med ungston i samma ålder är inte risken för att ungstona ska bli dräktiga så stor, dock kan man inte utesluta det – så låt inte årsgamla hingstar och ston gå tillsammans. Även om ungstona inte blir dräktiga är det en skaderisk om unghingstar klättrar och försöker betäcka stona.

----------------------------------------------------------------

X-NOLLOR (X0) FÖREKOMMER HOS ARABHÄSTEN OCH ORSAKA STERILITET
Ibland stöter man på ston som inte går att få dräktiga. Detta beror ofta på att de har bakterier i livmodern. Om stona trots behandling inte kan bli dräktiga kan det röra sig om Turners syndrom ofta benämt X-noll i vardagstal. Turners syndrom är avsaknad av den ena X-kromosomen.

Ston som saknar den ena X-kromosom är ofta mindre i växten än sina föräldrar. Det har ett särget gnäggande, de låter som föl när de gnäggar, ett pipigare ljud. Dessa ston är sterila. Man kan ta blodprov för att se om man har ett sto som saknar den ena X-kromosomen. Så kallade X-nollor (X0) brukar förekomma bland arabhästar och arabkorsningar.

FLICKOR KAN FÖDAS MED TURNERS SYNDROM
Turners syndrom förekommer hos 1 av mellan 2.500 och 3.500 nyfödda flickor. Det orsakar kortväxthet. Kvinnor som inte behandlas för Turners syndrom hamnar inte i puberteten, dvs utvecklar bröst och får menstruation, eftersom deras äggstockar inte producerar könshormoner. I allmänhet föreligger infertilitet.

----------------------------------------------------------------

SPARA TAGEL FRÅN DRÄKTIGA STON
Tips: Det är alltid bra att ta tagel från dräktiga ston som inte är DNA testade och spara det. Lägg taglet i ett förslutet kuvert märkt med hästens namn. Skulle det stoet gå bort i samband med fölningen så har man hennes DNA. En hingst kan till exempel inte bli godkänd om den inte kan härstamningsprövas genom DNA mot båda föräldrarna.

----------------------------------------------------------------

AVMASKNING

----------------------------------------------------------------

AVMASKA INTE I BLINDO
Varning för resistens – avakta alltid provsvar från laboratoret innan du avmaskar.

Syftet med att avmaskning är främst för att döda vuxna äggproducerande maskar i tarmen. Viktigaste avmaskningen är den före betessläppet. Hästens farligaste inälvsparasit är den stora blodmasken.

Det bästa är att ta ett träckprov i april/maj för att se om det är nödvändigt att avmaska innan betessäsongen. Om provsvaret visar att hästarna inte behöver avmaskas under betet bör man ta ett nytt prov i september/oktober för att se om det då är dags att avmaska.

Trots avmaskning kommer man inte åt alla larvstadier, därför kan det behövas en avmaskning till en bit in på betsperioden för att förhindra att larver som överlevt hinner att bli vuxna och i sin tur kan utskilja ägg. Hur lång tid det bör gå mellan dessa avmaskningar avgörs av vilket preparat man använder. Kan variera mellan 4 och 8 veckor. Innan man avmaskar ska man invänta svar från laboratorium.

Equippo Lab – med en maskkontroll får du på ett smidigt sätt reda på din hästs prasitförekomst.
maskkontroll.se


Kollamasken Häst – med kollamasken häst utför du snabbt och enkelt maskkontroll på din häst!
kollamasken.nu

----------------------------------------------------------------


----------------------------------------------------------------

UNDVIK DOPING
----------------------------------------------------------------

ÄNVÄNDER DU MEDICIN – TVÄTTA HÄNDERNA
Allt som hamnar på hud kan tas upp av kroppen. Ryttare som använder zonsalva, voltaren, ipren, kortison eller något annan smärtstillande måste tvätta händerna innan hästen ska betslas, annars är det risk för att hästen blir dopad.

Har man behandlat en annan häst med någon gel eller kräm måste man vara noga med att tvätta händerna innan man går till nästa häst. I dag räknas medicin inom humanvården, om det upptäcks på häst vid en dopingkontroll alltid som doping, oavsett mängd.


----------------------------------------------------------------


KARENSTIDER FÖR MEDICINER TILL HÄST
Se lista över läkemedel som finns i Fass vet (inregistrerade för häst i Sverige) samt några andra läkemedel som är inregistrerade i ett annat nordiskt land och där det finns en gemensam nordisk tävlingskarenstid.
Karenstider för läkemedel på Svenska Ridsport Förbundets webbsida.

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

KÖPA HÄST
----------------------------------------------------------------

KOLLA UPP SÄLJAREN FÖRE HÄSTKÖP
Här kommer några tips på hur man kan kolla upp en säljare före man gör affär.
Googla på säljarens namn, här kan man få upp mycket information. Titta inte bara på säljarens egen webbsida utan på fler sidor där säljarens namn förekommer. Här kan man ibland hitta någonting intressant.

Råd&Rön – svarta listan. Undvik de här företagen! De struntar i att följa Allmänna reklamations-nämndens beslut om hur tvister med kunder bör lösas.

• Kolla om säljaren förekommer i Kronofogdemyndighetens register. Här kan du få veta om säljaren har skulder och till och med beloppet på skulderna.

• Hos Bolagsverket kan du kolla om säljaren är en person som förekommer i konkurser.

• Hos Tingsrätten kan man ta reda på om säljaren förekommer i tvister. Har till exempel flera hästaffärer blivit rättsak kan man hitta det här. Vill man ha info om något hästmål måste man kontakta den tingsrätt som målet varit uppe i.

• Hos Länsstyrelsen kan man få reda på om säljaren förekommer i djurskyddsärenden och vad inspektionerna på gården lett till. www.lansstyrelsen.se

Skatteverket kan visa vilka företag en person äger eller har uppdrag i.

• Uppges hästen ha regionala eller nationella tävlingsmeriter, presterade efter 2003 kan detta kollas upp på Svenska Ridsportförbundets webbsida: Ridsport.se – Tävling –Tävlingar/Resultat – Resultat ryttare/häst.
Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen finns webbsidan Blup.se med information om hästen.

• På Allmänna reklamationsnämnden kan man få reda på om det finns någon anmälan, alla anmälningar registreras och är sökbara.


----------------------------------------------------------------

GALOPPDRINK

----------------------------------------------------------------



MINT JULEP
4 cl Four Roses Kentucky Bourbon
Färska myntablad
3 cl sockerlag
Sodavatten
Is

Myntablad moddlas (mosas) i rocksglas tillsammans med sockerlag. Fyll glasen med krossad is. Häll på bourbon och fyll på med sodavatten. Garnera med mynta.

Storsäljaren på Kentucky Derby. Loppet med distansen 2.000 meter går i maj.
Kentycky Derby – folkfest sedan 1875


Recept på sockerlag
400 gram socker
200 gram = ca 2 deciliter vatten
Koka upp och låt koka tills sockret löst sig. Det ska bli en klar sockerlag. Kyl och slå upp på flaska. Förvaras i kylskåp.
----------------------------------------------------------------

Högst upp på sidan

























Jolene x (50 % ox), sto skimmel född 1983 (e. Pargos ox – u. Miss Forsyte xx  e. Pan DEN). Uppfödare: Charlotta Liljefors, Munga Stuteri. Ägare: Gudrun Gustavson, Ljungsbro, Östergötland.  Vid ledtygeln: Anki Lundberg. Jolene har lämnat avkomman Jodie (25 % ox) född 1998 (e. Blue Granadier xx 818 GB). Foto: Kenth Konradsson, juli 2009.