Sjukdomar hos häst samt tips och råd om foder och annat
Du kan söka på sidan genom att
trycka på Ctrl-knappen och på f. Skriv in ditt sökord
i fönstret sök eller find.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
VIKTIGT ATT UNDVIKA INAVEL
Tidningen Ridsport nr 17/2009 har haft en artikel
med rubriken: Viktigt att begränsa inavel. Skribent: Helena Kättström.
Här kan man läsa att inavelskofficienten är ett mått på inavelsgraden hos en individ. Inavelsgraden anges i procent och den anger sannolikheten för att en viss allel av en gen nedärvs från en gemensam anfader och förekommer i dubbel uppsättning hos en individ.
Sammanfattning av hela texten, här nedan.
Det finns många sjukdomsanlag som är recessiva
- de måste föekomma i dubbel uppsättning för att
orsaka en sjukdom. Och ökar inavelskofficienten ökar också
risken för att ärftliga recessiva sjukdommar ska uppstå.
Inavel resulterar i förlorade anlag. På den plats där det finns två lika anlag, kunde det ha funnits två olika. Det ena anlaget har gått förlorat. Om man parar helsyskon resulterar det i en inavelskofficient på 25 %. Helsyskon är släkt med varandra till 50 %. Deras avkomma får 50 % av anlagen från vardera föräldern. En parning mellan halvsyskon ger en inavelskofficient på 12,5 %.
Svenska Kennelklubben har datoriserad beräkning av inavelsgrad. De på 5 generationer och de avråder från en inavelsgräns på över 6,25 %. (Inom vissa raser rekommenderas 2,5 % som övre gräns). Medelvärdet för inavelsgraden inom olika häsraser har följande ungefärliga siffror: Russ – 10,4 %, kallblodstravare – 4,5 %, PRE – 8 %, connemara – 5 %, fjordhäst – 3 %, hannoveranare drygt 1 %.
Att begränsa inavel är ett ansvar som både vilar på uppfödarna och på rasföreningarna.
Individer lägre bakåt i stamtavlan har mindre betydelse eftersom att endast hälften av anlagen följer med i varje generation. Efter fyra generationer återstår endast 6,25 % kvar från en individ.
GENETIK OCH INAVEL
• Inavel = avel med närbesläktade
individer
• Linjeavel = inavel
• Gen = en funktionell enhet av arvsmassa, motsvarar oftast en bit
av DNA i en kromoson som kodar för ett protein. Kromosomerna förekommer
parvis, en från modern och en från fadern. Varje gen finns
i två uppsättningar = två alleler.
• Homozygot = om båda allelerna är lika.
• Heterozygot = om allelerna är olika.
• Ressecivtb anlag = kommer i uttryck, dvs blir synliga, endast
om de förekommer i dubbel uppsättning (homozygoti). Kan därmed
finnas dolt i en eller flera generationer.
• Dominant anlag = kommer till uttryck även om det bara finns
i enkel uppsättning. Kan dölja ett recessivt anlag.
Läs mer i ämnet inavel:
http://www.angloarab.se/undersidor/linje_avel.htm
ObsI Inom anglorasen har vi ej inavelsproblem.
Och alla förstagångskorsningar (arab x eng fullblod) är
så kallade outcross dvs de är obesläktade.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
Ataxi hos arabhästen – Cerebellär
Abiotrofi
Cerebellär Abiotrofi (engelska: Cerebellar Abiotrophy)
förkortat CA finns även hos gotlandsruss och miniatyrponny.
Cerebellar Abiotrophy (CA) orsakar en progressiv nedbrytning av lillhjärnans
funktion.
En CA-drabbad häst har har problem med avståndsbedömning
och uppfattning om utrymme och har problem med balansen och koordination,
de är vingliga och skadar sig lätt. CA kan inte botas. Men selektiv
avel minskar antal föl som föds med sjukdomen.
CA
Status List – Lista på fria, bärare och CA-drabbade
CA-schema.
Förklarat i bild
CA-STATUS
N/N = Normal (clear) – ej bärare av CA-genen
CA/CA = Affected (drabbad) – sjuk individ, har dubbla CA-anlag
N/CA = Carrier (bärare) – frisk häst men bärare av
sjukdomen, har ett CA-anlag
Resultat vid kombinationer.
N/N x N/N = Clear 100 %
N/N x N/CA = Clear 50 %, Carrier 50 %, Affected
0 %
N/CA x N/CA = Clear 25 %, Carrier 50 %, Affected
25 %
N/N x CA/CA = Clear 0 %, Carrier 100 %, Affected
0 %
N/CA x CA/CA = Clear 0 %, Carrier 50 %, Affected
50 %
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
RIDBANA
ATT ANLÄGGA EN UTOMHUS RIDBANA
Några tips:
• Välj gärna en lite högre plats, så rinner
vattnet lättare av.
• Gräv diken intill ridbanan för avrinning, dränering.
• Bärlagret ska vara rejält och hålla för en
traktor. Mackadam kan användas.
• Ovanpå bärlagret lägs ett sviktlager på
omkring 2 decimeter ex av träflis eller mellangrovt singel och även
det nya materialet gummichips (klippta bildäck) kan användas
.
• Topplagret som är en 10-15 cm kan bestå av paddex (hyttsten),
gummiflis, träflis, grus/singel, sand eller fibersand.
• Markduk förhindrar att lagrena blandas, men kan råka
fastna i harven.
Banan ska harvas, vältas eller sladdas från olika håll
och ej efter ett startdardmönster. Det är i de undre lagren
som svikten sitter i.
• Dra vatten i närheten av banan då
den behöver vattnas för att behålla sin spänst och
inte damma, vattna gärna med sprinkler. Fuktig men ej blöt ska
banan vara. Stenmöjl på banan kan med tiden försämra
dräneringen.
• Var noga med att mocka banan. Vallarna kring
spåret måste krattas bort så vattnet kan rinna av.
Tänk på att det är bra för hästar att gå på omväxlande underlag. Det gör hästar mer hållbara.
----------------------------------------------------------------
FLUGFÅNGARE
EFFEKTIV FLUGFÄLLA – FLITRAP
Miljövänlig flugfångare som lockar till flugor, knott,
hästflugor och bananflugor inom en radie på 25 meter. Se videodemonstration
på flugfångaren FliTrap.
----------------------------------------------------------------
UNGHÄSTAR
TANDBYTE OCH VÄXTVÄRK
Unga hästar fäller sina mjölktänder
nu. Tandbytet sker under våren på hästar som är
2,5–4,5 år. Helst ska hästarna slippa bett i munnen under
de veckor som den ömsar tänder. Tecken på byte av tänder
är att unghästen blir mer rädd om huvudet.
Tänk på att hästar som är 1–2 år hamnnar
i växtperioder, ett tecken på detta är att de ligger mer
än de brukar. Hästar hamnar i växtperioder ända upp
till fem års ålder.
Om du ändå måste använda bett,
använd remontgrippa eller ingen nosgrimma alls. Remontgrimman trycker
inte på tänderna. Variera gärna mellan olika bett. Om
man byter bett varje vecka så ligger inte bettet likadant hela tiden.
Växla mellan två oika bett veckovis. Bra bett till unghästar
är raka bett eller tredelade.
----------------------------------------------------------------
FODER
HÄSTAR SAKNAR GALLBLÅSA, GE OLJA I FLERA
MÅL ISTÄLLET
Olja kan ges som energitillskott till hästar
med ett högt energibehov. Olja har hög energitäthet. Ett
kilo olja innehåller omkring 32 MJ, havre innehåller cirka
10 MJ/kilo. Till hästar som äter stora mängder stärkelse
via kraftfoder är oljan ett bra komplement.
Rapsolja eller matolja ligger bra till prismässigt
och fungerar utmärkt som foderstillskott. Men tänk på
att vänja hästen med olja. Börja att servera små
mängder per dag för att sedan öka mängden successivt
under några veckors tid. Hästar saknar gallblåsa och
kan därför inte bryta ner stora mängder fett åt gången.
Därför ska större givor fördelas över fler måltider.
----------------------------------------------------------------
BERÄKNING AV FODERSTAT TILL DIN HÄST
Här kan du, genom SLU, göra en beräkning
av din hästs foderstat på webben.
För att kunna göra en korrekt foderstat
krävs det att du har en analys på ditt grovfoder (hö eller
hösilage) och att du vet vad din häst väger.
Foderstatsberäkningen tar hänsyn till hästarnas behov av
energi, protein, mineraler (kalcium, fosfor, magnesium och selen) samt
behovet av extra salt och vitaminer till de hästar där det kan
vara aktuellt.
HIPPOCAMPUS
FODERSTATSBERÄKNING
----------------------------------------------------------------
GE HÄSTEN MER MAT OM DET ÄR KALLARE
ÄN MINUS 15 GRADER
Ned till minus 15 grader klarar vuxna hästar
kylan bra. Blir det kallare än så bör man ge mer foder
eller täcka hästen för att den ska hålla värmen.
Unghästar fryser lättare än fullvuxna hästar. Redan när temperaturen går ner mellan 0 och -11 grader behöver unga djur extra foder.
Hästars värmeproduktion är som högst
strax efter utfodring, då maten bryts ner och näringsämnen
omsätts. Ju mer en häst äter, desto högre blir värmeproduktionen.
Men för att en häst ska tåla kyla bra, krävs att
pälsens isolering fungerar. Tät och lång päls värmer
mer än kort och gles.
Blir pälsen blöt går mycket av den isolerande förmågan
förlorad. Det är därför hästar ofta fryser när
det regnar och blåser trots att temperaturen inte är särskilt
låg.
----------------------------------------------------------------
HACKAD LUSERN TILL HÄSTAR SOM HAR SVÅRT
ATT TUGGA
Äldre hästar kan få svårare
att tugga maten. Kraftfoder kan man ge uppblött eller krossa för
att hästen lättare ska få i sig fodret. Men det är
gräs och hö som är basen för hästar, får
den inte tillräckligt med fiber uppstår mag- och tarmstörningar.
Tidigt skördat hö är spädare och kan ges till hästar som har lite svårare att tugga. Även ensilage och hösilage är mer lättuggat än hö. Funkar inte dessa alternativ kan man prova lusern som grovfoder, det är en baljväxt. Det finns både hackad och pelleterad lusern.
Ger man endast lusern och inget annat grovfoder så
ska man helst ge av den hackade sorten så tarmarna får jobba.
Ett annat lättuggat och fiberrikt foder är betfor, de kan ges
i ganska stora mängder till äldre hästar.
----------------------------------------------------------------
A-VITAMIN I HÖ SJUNKER VID LAGRING
Vitaminer försvinner vid lagring av hö,
främst då vitamin A.
----------------------------------------------------------------
GE STRESSADE HÄSTAR L-TRYPTOFAN
Aminosyran L-Tryptofan kan göra hästar mer lugna och harmoniska.
L-Tryptofan är en vanlig aminosyra som hästen behöver.
Den kan hjälpa hästen att bibehålla lugn i stressade situationer.
Kontakta veterinär innan du ger din häst det. L-Tryptofan ges
i pulverform, det är ett fodertillskott.
----------------------------------------------------------------
GE GLUKOSAMIN TILL ÄLDRE STELA HÄSTAR
Glukosaminoglykaner, ofta kallade bara glukosamin,
påminner om ledbroskets byggstenar. Glukosamin underlättar
uppbyggandet av ledbrosk och ledvätska, det hämmar också
nedbrytningen av ledbrosk.
Det finns flera glukosaminpreparat
som kan ges till häst:
1) preparat som injiceras intraartikulärt (i
lederna)
2) intramuskulärt (i muskeln)
3) preparat som ges oralt (hästarna äter dem).
Bevisad effekt:
De receptbelagda preparaten som sprutas direkt i
lederna och i muskeln finns det vetenskapliga studier på som visar
att de har effekt.
De orala preparaten har också studerats, men här är studier som är gjorda inte lika övertygande. Man har inte kunnat bevisa med så stor säkerhet att de glukosaminpreparat som man ger oralt till häst säkert tas upp i tillräckligt hög koncentration. Utan effekt är det dock inte, många hästägare vittnar om att de sett tydliga, positiva effekter på sina hästar när de får glukosamin och har noterat försämringar när de slutat med preparatet.
----------------------------------------------------------------
BETFOR KAN MINSKA MJÖLKSYRAN
Dagliga givor av betfor är positivt för
tävlingshästar. Försök på travhästar har
visat att mjölksyrenivåerna sänks efter löp.
Betfor innehåller 23 procent socker och därmed
också mycket energi. Betfor är dessutom rikt på fibrer,
vilket är bra för fodersmältningen. Betfor är ett
bra komplement till spannmål som innehåller mycket stärkelse.
Betfor har även en hög andel fibrer vilket är positivt
för hästens fodersmältning. Även grovfoder innehåller
en hel del socker. Tänk på att höga sockerhalter kan orsaka
lös avföring.
HALM TILL LÄTTFÖDDA HÄSTAR
En häst ska ha minst 1 kilo torrsubstans grovfoder/100
kilo häst per dag. Grovfodergivan behöver inte vara hö,
utan något kilo hö/hösilgage kan ersättas med halm.
Gärna havrehalm som hästar finner smakligt.
----------------------------------------------------------------
ÖVERUTFODRING KAN ORSAKA DIABETES
Ett tecken på att en häst har diabetes är att den är
bullig på båda sidorna om svansen. Högst uppe vid svansen
buktar huden tydligt ut. Även en rejält grov hals kan vara ett
tecken. Hästar som blir feta får extra fett på översidan
av halsen och kring svansroten. Överutfodring kan orsaka diabetes.
(Hög glukoshalt i gräs kan också orsaka diabetes –
detta kan uppstå på grund av att klimatet blivit varmare).
Hästar som konstateras ha diabetes ska inte äta
äpplen, morötter eller sockerbitar. Dessa hästar är
i behov all insulintabletter livet ut. Hästar ges tabletterna Glucoshage,
ett antidiabetikum. Det är även viktigt med täta grovfodergivor,
det får aldrig gå mer än 8 timmar mellan givorna.
Kroppen producerar för lite insulin. Hästen ska motionera mera
och äta regelbundet. Detta avser typ II-diabetes hos männinskor,
dvs sådan diabetes som ej är medfödd.
Ibland visar det sig att fånghästar också
har diabetes. De har omsättningsproblem. Även dräktiga
ston kan få typ II-diabetes.
----------------------------------------------------------------
FÅNG ORSAKAS ÄV HÖGT KOLHYDRATINNEHÅLL
ÖVERUTFODRA INTE HÄSTAR
Fång brukar tillstöta när hästen
fått i sig ett foder med ett högt kolhydratinnehåll.
Konstaterar man fång på en häst,
ska man direkt dra in på ALLT kraftfoder. Höet kan med fördel
blandas ut med halm till en häst som drabbats av fång. Dessutom
skall inga godsaker alls serveras en fånghäst. Behandling blir
då verkningslös och man gör hästen en otjänst.
En häst som fått fång ska stå
på mycket mjukt underlag, lika mjukt som i en säng. Hästen
skall hållas inne och du ska ha bäddat med strö så
att du kan ramla i boxen utan att göra illa dig. Det ska vara mycket
strö för att hästen ska kunna avlasta sina hästens
hovar.
Ett hårt och knöligt, gropigt underlag
kan utlösa fång hästar som tidigare burit sjukdomen. Fång
går att bota om det upptäcks i tidigt skede. I allvarliga fall
kan hästen måsta avlivas.
----------------------------------------------------------------
INGET VATTEN I HAGEN KAN ORSAKA KOLIK
Om hästen inte har vatten i hagen vintertid
är det risk för att förstoppning uppstår. Hästar
äter inte snö i den utsträckningen att snö kan ersätta
vatten.
Gräs innehåller upp till 80 procent vatten, hö däremot innehåller bara 15 procent vatten. Hösilage innehåller 30–55 procent vatten. Om hästar inte har tillgång till vatten även vintertid kan den få förstoppningskolik. En bra vana är att man fyller upp vattenkopparna i stallet, det blir mer inbjudande för hästen att dricka. Har man ett uppvärmt stall så kan vattnet hinna bli något varmare till hästen tas in.
Har man vattenkoppar i hagen måste man kolla att dem inte stockat igen av hö/gräsrester eller att de inte frusit i ledningarna vintertid. Dåligt flöde i vattenkoppar kan göra att hästen inte får i sig tillräckligt med vatten. Thermobar är ett bra alternativ, dessa kostar en hel del, men man slipper problemet att vatten i kar och hinkar fryser.
SALTBEHOV
Salt är också nödvändigt
för hästen, ofta täcker mineraler en vanlig ridhäst
saltbehöv. Däremot kan hårt tränade hästar behöva
extra tillskott av salt i vattnet (eller eventuellt i fodret). Saltstenen
täcker inte behovet för hästar i hård träning.
Vilobehovet av salt är 20 gram per 500 kilo häst/dag. Läs på mineralhinken hur mycket salt den innehåller.
Thermobars webbsida.
----------------------------------------------------------------
HÄSTAR SKA ÄTA LITE MEN OFTA
Om kraftfodergivan är för stor går
mycket av fodret osmält genom tunntarmen och vidare till tjocktarmen.
Det kan då orsaka rubbningar i tarmflora och hästen kan drabbas
av kolik. En regel är att inte ge mer än 0,4 kilo kraftfoder
per 100 kilo häst och utfodringstillfälle.
Ger man kraftfoder före träning har detta
stor effekt på blodsocker och insulin - det uppstår ett kraftigt
blodsockerfall två timmar efter utfodringen. Tillgången minskar
även för fria fettsyror - dessa brukar hästen behöva
då den utför en längre ansträgning. Kraftfoder bör
därför ges minst två timmar före hästen ska
utföra en prestation.
Grovfoder däremot har liten effekt på glukos och insulin, fria fettsyror och kortisol - därför kan man ge grovfoder i liten mängd närmare inpå ett ridpass.
Om hästen skall resa är det viktigt att den får i sig vatten. Ta helst med vatten hemmifrån eller ge äppelcidervinäger i vattnet, ett annat trick är att ge vätskerikt foder som väl uppblött betfor med saftfoder som morötter och äpplen i.
----------------------------------------------------------------
FÖREBYGG SANDKOLIK
Sandkolik kan förebyggas med loppfrön som
ska hindra att sand fastnar lika lätt i magen. Kom ihåg att
loppfrö ska sväll i vatten innan servering.
----------------------------------------------------------------
RHODOCUCCUS BEHANDLAS MED FÖRDEL HEMMA
Det verkar vara säkrare att behandla rhodococcus-föl
(smittsam lunginflamation) hemma än att åka till klinik. Det
är fölens mödrar som kan drabbas av diarré som har
hög dödlighet. Smittan verkar behöva klinikmiljö för
att kunna utvecklas.
----------------------------------------------------------------
BORRA HÅL I BOTTEN PÅ VATTENKOPPAR UTOMHUS
Borra ett två millimeters-hål i botten
på vattenkoppen för att slippa fågelspillning. Finns
det vatten kvar i koppen dricker även fåglar och de lämnar
sin spillning där också. Hålet gör att vattnet som
blir kvar rinner ut och koppen blir tom på vatten, fåglar
kommer därför inte att vara intresserade av vattenkoppen. Hålet
är så litet att vattnet som spolas i hinner inte rinna ut så
hästen kan drick det den vill ha.
----------------------------------------------------------------
VITA PRICKAR I HÖSILAGE ÄR
INTE MÖGEL
Vita prickar i hösilagebalar är oftast jäst och ska inte
förväxlas med mögel. Jäst i måttliga mängder
är ofarligt för hästen. Lukta! Mögellukt känner
man igen.
----------------------------------------------------------------
HÅRFÄLLNING
Många hästar blir tröttare elller ibland grinigare nu
vid hårfällningen. Beviplex Forte och flytande Järn med
koppar kan ges som tillskott. Hjälp hästen på traven och
borta bort det lösa håret. Man kan även sätta upp
speciella piggmattor så hästen kan klia sig i hagen. Även
ADE-viitaminer kan ges när hästar fäller pälsen.
----------------------------------------------------------------
HÄLTA och SKADOR
----------------------------------------------------------------
INDIKATIONER PÅ ATT HÄSTEN ÄR HALT
Nickande huvud:
När hästen travar kan man se att den nickar med huvudet om den
är halt. När hästen sätter det friska benet i marken
sänker den huvudet och lägger då mer vikt på det
benet. När benet som hästen har ont i sätts ner i backen
kastas istället huvudet upp. Är hästen halt på båda
frambenet så blir detta förstås inte lika tydligt eftersom
den då försöker fördela vikten lika mellan de båda
ömmande benen.
Hårt underlag: Springer man i stallgång eller på asfalt kan man lyssna efter om hovarna sätts i backen med samma kraft. Det benet som hästen har ont i sätts inte ner med samma kraft och låter därför mindre. När hästen står i vattenspilta kan man hålla koll på om det alltid är samma framben som hålls framsträckt och avlastar eller om det är samma bakbenet som hästen alltid avlastar.
Studera höftknölarna: Vi sidan av korset sitter höftknölarna på var sin sida. Dessa ska guppa lika högt när hästen rör sig. Är hästen halt på ett bakben guppar den höften högre på den sidan. Ett tips för att tydliggöra detta är att fästa färgad eltejp på båda höftknölarna för att se tydligare om de guppar olika högt.
Kort steg: Att hästen inte tar ut steget kan också vara ett tecken på hälta. Kolla att hästen behåller sitt övertramp, studera om det går hovspåren i marken. Även svävmomentets båge blir mindre på en halt häst. Böjer hästen mindre på någon led minskar bågen.
Släpande hovar:
Höjer inte hästen hovarna lika högt som den brukar kan
det tyda på smärta.
Ibland blir det till och med plogspår i ridhuset efter en häst.
Eller så kan skrapande höra om hästen släpar benen
då den rör sig på asfalt. (Men bekväma hästar
kan också av ren lathet släpa benen).
På volt: Att linlöpa hästen i det var vars hältan sitter brukar ge tydligt utslag eftersom de inre benparet belastas hårdare. Hältan brukar då framgå tydligt.
----------------------------------------------------------------
LITE OM OSTEOCHONDROS OCH CYSTOR
Osteochondros brukar i dagligt tal benämnas
lösa benbitar. Det är en förändring i tillväxtbrosket.
Istället för benbildning bildas ett förtjockat brosk. I
broskvävnaden kan de uppstå öar av ben. Hästar kan
ha osteochondros utan att man märker det. De hästar som har
besvär brukar få gallor i lederna. De kan bli rejält uppsvällda
och de kan också visa hälta.
KAN SJÄLVLÄKA
Det har visat sig att osteochondros som upptäckts
på röntgade föl kan försvinna när hästen
röntgas vid ett senare tillfälle. De kan läka ut spontant,
benbroskfragmenten växer fast.
CYSTOR KAN OCKSÅ SJÄVLÄKA
En urkalkning i skelettet nära leden benämns
cystor. Även cystor kan självläka men det tar tid. Cystor
kan uppstå genom trauma eller på grund av ärftliga faktorer.
Arabhästar vet man har en ärftlig disposition för cystor
i bakknäna.
Källa: Ridsport nr 2/2009, Veterinärkollen
---------------------------------------------------------------
HOSTHÄST – GÖR BIOPSI PÅ SLEMHINNAN
En vanlig förkylning kan bli inkörsporten
på luftvägssjukdomarna Recurrent Airway Obstruction, RAO och
Inflamatory Airway Disease, IAD. En Svensk studie är gjord på
SLU och det är bra om i god tid behandlar rätt.
För att undvika luftvägssjukdomar kan man låta hästar
gå ute så mycket som möjligt, alltid servera hö
och hösilage av hygienisk kvalitet. Håll stallet rent, sopa
inte när hästar står inne, servera inte dammigt hö.
Ett biosi, ett cellprov, kan tas på luftslemhinnan och är enkelt
att ta. Mer behagligt än att göra en lungsköljning, dessutom
ger en biopsi mer information.
----------------------------------------------------------------
SYNEN
----------------------------------------------------------------
UPPTÄCK FÖRÄMRAD SYN HOS HÄST
Hästens ögon är konstruerade för
att upptäcka rörelser på långa avstånd för
att de tidigt ska kunna upptäcka eventuella faror. Hästar har
därför ett brett synfält, de enda ”blinda fläckarna”
som de inte kan se är strax under nosen och bakom svansen. Man tror
att hästen ser gult, grönt och blått bra men att de har
svårare med röda färger.
Hästar kan bli få nedsatt syn eller
bli blinda av flera orsaker:
• Trauma direkt mot ögat/ögonen
• Trauma mot synnerven om hästen exempelvis stegrar sig, går
över och slår i huvudet.
• Tumörsjukdomar, katarakt (starr) och kroniska inflammationer/infektioner
Det förekommer stora variationer i hur mycket hästar ändrar beteende när de blir får nedsatt syn eller blir blinda. Om hästen förlorar synen gradvis hinner den vänja sig bättre och förfinar sina andra sinnen än en häst som tvärt blir blind. Går hästen kvar i en invand miljö klarar den sig bättre än om den flyttas till ett nytt stall. Det är också stora individuella skillnader.
Vid en synundersökning så undersöker man hästens ögon med starkljus/oftalmoskop för att titta på ögats kontur och eventuella förändringar inne i ögat. Man tittar också på hur pupillen reagerar på ljus.
Vad kan man testa själv?
Man kan testa den så kallade hotreflexen. Man höjer en hand
snabbt mot hästens öga och då ska hästen automatiskt
blinka. Man kan också bygga upp en labyrint med hinkar som man leder
hästen igenom med ett öga täckt i taget för att kontrollera
att den ser ordentligt.
Kontakta veterinär om din häst inte reagerar om du höjer
handen mot hästens öga.
---------------------------------------------------------------
TIPS – boxar, ligghall med mera
HÄSTAR SOVER BÄTTRE PÅ HALMBÄDD
Hästar behöver lugn och ro för att
komma i REM-sömn. REM-sömnen infaller då hästen sover
liggande. Är det stojigt runt omkring stallet kan hästar drabbas
av sömnbrist. En del hästar vågar inte lägga sig
ner och sova om de går ensam i hage eftersom ungen håller
vakt. Hästar vill gärna ha sällskap.
Hästar som sover på halmbädd sover tre gånger så
länge som hästar som har spånbädd visar en forskning
som är gjord i Danmark. Om en häst drabbas av sömnbrist
kan det falla omkull.
----------------------------------------------------------------
LIGGHALLAR SKA HA STORA ÖPPNINGAR
Störa öppningar, gärna hela långsidan
så hästar inte blir trängda. Öppningen får
gärna vara i söderläge. Ligghallar kan även ha flera
in- och utgångar.
Marken runt ligghallen och även vid grinden kan med fördel förstärkas med markmatta.
Att växla mellan sommar och vinterhagar är idealet.
Ligghallen storlek ska vara anpassad efter antal djur. Varje djur sla ha 80 & ave boxstorlek. För unghästar gäller; 5-12 mpnader ska ha 40% av en boxstorlek och 12-24 mpnaders unghästar 60 %. Intill lösdriften ska det finnas ett utrymme där skadade hästar kan skötas om, detta utrymme ska också gå att värma upp. Beställ gärna boken ”Att bygga häststallar” av Ventorp/Michaneks genom SLU – har får man veta hur hästens temperaturreglering fungerar.
En variant av lösdrift är Ann Michanek som låter hästarna gå i lösdrift dygnet runt, fast de går i hagar intill varandra. I foderautomater får galopphästarna sitt kraftfoder, 10 gånger per dygn! Grovfodret ges i en passage mellan hagarna, så hästarna står alltid två och två och äter. Hagarna ligger bredvid varandra och är långsmala, hästarna springer då gärna med hagkomipsen och underhåller konditionen. Ann Michanek är en av Skandinaviens bästa hindertränare.
----------------------------------------------------------------
KOMPOSTMASK MINSKAR GÖDSELMÄNGDEN
Tidningen Ridsport berättar om hur kompostmaskar
gör nytta. Metoden med att minska gödselmängden med kompostmask
passar till mindre stallar. Kompostmaskar är en sorts daggmask som
man kan plantera in i gödselstacken.
Kompostmasken är mindre än den vanliga daggmasken och är
spetsig i ändan. Vill man reducera stacken med kompostmask kräver
det att man har två gödselstackar. Det behövs omkring
3.000 maskar per häst. "Startpaketet" med maskar till tre
hästar kostar under 1.000-lappen. Det ska vara frostfritt när
maskarna planteras in i stacken. Vill du veta mer om kompostmaskar besök
webbsidan kompostmaskar.se.
---------------------------------------------------------------
TRANSPORTERA HÄST – FÖRBERED INNAN
EN LÅNG RESA
Alla långa transporter innebär en påfrestning
för hästar. Det blir omställning i deras vardag och de
kan utsättas för smittor från andra hästar under
transporten. Om flera hästar åker i samma transport är
det större risk för smitta. Man kan inte se på alla hästar
att en sjukdom är på väg att bryta ut.
Det bästa när man kommer fram är
att hästen får äta av sitt vanliga foder som sedan successivt
byts ut mot den nya platsens foder. Kan du inte ta med eget foder, så
du kan göra en skonsam övergång, så kan du ge din
häst tarmbakterier via munnen. Detta hjälper hästen vid
foderomställning.
Släpp inte heller ut hästen tillsammans
med andra hästar, ordna en enskild hage. Låt hästen vila
någon dag när den kommer fram. Hästar återhämtar
sig ganska snart efter långa transporter, men de kan bli sjuka om
de inte ges tillräckligt med vila och om de utsätts för
stress. Vatten och fodertillgången är också av största
vikt för att hästen inte ska bli sjuk. Kontrollera tempen dagligen.
----------------------------------------------------------------
Var tionde häst bär på antibiotikaresistenta
stafylokocker – MRSA
En belgisk studie visar att 10 procent av hästarna
är bärare av MRSA, antibiotikaresistenta stafylokocker.
Av 100 undersäkta hästar fann man bakterien
näsborrarna hos tolv hästar, skriver webbsidan Horsetalk. Det
var bare en häst som hade ett infekterat sår. Övriga hästar
bar på bakterien utan att uppvisa symptom.
Hästar som bär på MRSA löper stor risk att utveckla
infektioner och de kan också smitta andra djur eller människor.
Meticillinresistent Staphylococcus aureaus, MRSA –- kan också
orsaka mycket svåra sårinfektioner hos männinskor, som
exempel "sjukhussjukan".
----------------------------------------------------------------
KASTERING OCH FERTILITET
----------------------------------------------------------------
HINGSTIG TROTS KASTRERING – KLAPPHINGST?
Ibland händer det att en häst fortsätter
att vara hingstig, trots att den är kastrerad. Det inträffar
ibland att en testikel och en bitestikel avlägsnats. En testikel
är då kvar någonstans i bukhålan. Testikeln som
är kvar i kroppen ligger varmt till och producerar onormalt mycket
testosteron. Dessa klapphingstar kallas proud cuts och de är oftare
betydligt hingstigare än vanliga hingstar just på grund av
den utökade utsöndringen av testosteron. En häst som fått
borttaget en testikel och en bitestikel är steril, men den fortsätter
att producera testosteron från testikeln som finns kvar i kroppen.
Testikeln i buken kan veterinär hitta genom laparoskopi som är en titthålsteknik. Hästen behöver inte sövas utan bara lokalbedövas, så ingreppet blir mindre riskabelt av den anledningen. Hästen kan börja arbetas redan efter en månad. Testikeln som är kvar i kroppen brukar ligga i bukhålan eller i ljumskkanalen.
Kan även nämnas att det finns hingstar som endast utrustats med en testikel, det är ovanligt men det finns. Monokid kallas en hingst som bara är född med en testikel.
En hingst med bara en testikel som vandrat ner i
pungen kallas klapphingst, på hund benämns detta kryptokid.
----------------------------------------------------------------
HINGSTAR UNDER 1-ÅRS ÅLDER KAN BETÄCKA
Se till att hingstföl inte går tillsammans
med ston efter de blivit 10 månader. Hingstar kan mycket väl
betäcka före ett års ålder. Det finns flera exempel
på hingstar som varit under ett år gamla som har gjort ston
dräktiga.
Går årsgamla hingstar med ungston i
samma ålder är inte risken för att ungstona ska bli dräktiga
så stor, dock kan man inte utesluta det – så låt
inte årsgamla hingstar och ston gå tillsammans. Även
om ungstona inte blir dräktiga är det en skaderisk om unghingstar
klättrar och försöker betäcka stona.
----------------------------------------------------------------
X-NOLLOR (X0) FÖREKOMMER HOS ARABHÄSTEN
OCH ORSAKA STERILITET
Ibland stöter man på ston som inte går
att få dräktiga. Detta beror ofta på att de har bakterier
i livmodern. Om stona trots behandling inte kan bli dräktiga kan
det röra sig om Turners syndrom ofta benämt X-noll i vardagstal.
Turners syndrom är avsaknad av den ena X-kromosomen.
Ston som saknar den ena X-kromosom är ofta mindre i växten än sina föräldrar. Det har ett särget gnäggande, de låter som föl när de gnäggar, ett pipigare ljud. Dessa ston är sterila. Man kan ta blodprov för att se om man har ett sto som saknar den ena X-kromosomen. Så kallade X-nollor (X0) brukar förekomma bland arabhästar och arabkorsningar.
FLICKOR KAN FÖDAS MED TURNERS SYNDROM
Turners syndrom förekommer hos 1 av mellan 2.500
och 3.500 nyfödda flickor. Det orsakar kortväxthet. Kvinnor
som inte behandlas för Turners syndrom hamnar inte i puberteten,
dvs utvecklar bröst och får menstruation, eftersom deras äggstockar
inte producerar könshormoner. I allmänhet föreligger infertilitet.
----------------------------------------------------------------
SPARA TAGEL FRÅN DRÄKTIGA STON
Tips: Det är alltid bra att ta tagel från
dräktiga ston som inte är DNA testade och spara det. Lägg
taglet i ett förslutet kuvert märkt med hästens namn. Skulle
det stoet gå bort i samband med fölningen så har man
hennes DNA. En hingst kan till exempel inte bli godkänd om den inte
kan härstamningsprövas genom DNA mot båda föräldrarna.
----------------------------------------------------------------
AVMASKNING
----------------------------------------------------------------
AVMASKA INTE I BLINDO
Varning för resistens – avakta
alltid provsvar från laboratoret innan du avmaskar.
Syftet med att avmaskning är främst för att döda vuxna äggproducerande maskar i tarmen. Viktigaste avmaskningen är den före betessläppet. Hästens farligaste inälvsparasit är den stora blodmasken.
Det bästa är att ta ett träckprov
i april/maj för att se om det är nödvändigt att avmaska
innan betessäsongen. Om provsvaret visar att hästarna inte behöver
avmaskas under betet bör man ta ett nytt prov i september/oktober
för att se om det då är dags att avmaska.
Trots avmaskning kommer man inte åt alla larvstadier,
därför kan det behövas en avmaskning till en bit in på
betsperioden för att förhindra att larver som överlevt
hinner att bli vuxna och i sin tur kan utskilja ägg. Hur lång
tid det bör gå mellan dessa avmaskningar avgörs av vilket
preparat man använder. Kan variera mellan 4 och 8 veckor. Innan man
avmaskar ska man invänta svar från laboratorium.
Equippo Lab –
med en maskkontroll får du på ett smidigt sätt reda på
din hästs prasitförekomst.
maskkontroll.se
Kollamasken Häst
– med kollamasken häst utför du snabbt och enkelt maskkontroll
på din häst!
kollamasken.nu
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
UNDVIK DOPING
----------------------------------------------------------------
ÄNVÄNDER DU MEDICIN – TVÄTTA
HÄNDERNA
Allt som hamnar på hud kan tas upp av kroppen.
Ryttare som använder zonsalva, voltaren, ipren, kortison eller något
annan smärtstillande måste tvätta händerna innan
hästen ska betslas, annars är det risk för att hästen
blir dopad.
Har man behandlat en annan häst med någon gel eller kräm
måste man vara noga med att tvätta händerna innan man
går till nästa häst. I dag räknas medicin inom humanvården,
om det upptäcks på häst vid en dopingkontroll alltid som
doping, oavsett mängd.
----------------------------------------------------------------
KARENSTIDER FÖR MEDICINER TILL HÄST
Se lista över läkemedel som finns i Fass vet (inregistrerade
för häst i Sverige) samt några andra läkemedel som
är inregistrerade i ett annat nordiskt land och där det finns
en gemensam nordisk tävlingskarenstid.
Karenstider
för läkemedel på Svenska Ridsport Förbundets
webbsida.
----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------
KÖPA HÄST
----------------------------------------------------------------
KOLLA UPP SÄLJAREN FÖRE HÄSTKÖP
Här kommer några tips på hur man
kan kolla upp en säljare före man gör affär.
• Googla
på säljarens namn, här kan man få upp mycket information.
Titta inte bara på säljarens egen webbsida utan på fler
sidor där säljarens namn förekommer. Här kan man ibland
hitta någonting intressant.
• Råd&Rön
– svarta listan. Undvik de här företagen! De struntar
i att följa Allmänna reklamations-nämndens beslut om hur
tvister med kunder bör lösas.
• Kolla om säljaren förekommer i Kronofogdemyndighetens
register. Här kan du få veta om säljaren har skulder
och till och med beloppet på skulderna.
• Hos Bolagsverket
kan du kolla om säljaren är en person som förekommer i
konkurser.
• Hos Tingsrätten
kan man ta reda på om säljaren förekommer i tvister. Har
till exempel flera hästaffärer blivit rättsak kan man hitta
det här. Vill man ha info om något hästmål måste
man kontakta den tingsrätt som målet varit uppe i.
• Hos Länsstyrelsen
kan man få reda på om säljaren förekommer i djurskyddsärenden
och vad inspektionerna på gården lett till. www.lansstyrelsen.se
• Skatteverket
kan visa vilka företag en person äger eller har uppdrag i.
• Uppges hästen ha regionala eller nationella tävlingsmeriter,
presterade efter 2003 kan detta kollas upp på Svenska
Ridsportförbundets webbsida: Ridsport.se – Tävling
–Tävlingar/Resultat – Resultat ryttare/häst.
På Avelsföreningen
Svenska Varmblodiga Hästen finns webbsidan Blup.se
med information om hästen.
• På Allmänna
reklamationsnämnden kan man få reda på om det finns
någon anmälan, alla anmälningar registreras och är
sökbara.
----------------------------------------------------------------
GALOPPDRINK
----------------------------------------------------------------
MINT JULEP
4 cl Four Roses Kentucky Bourbon
Färska myntablad
3 cl sockerlag
Sodavatten
Is
Myntablad moddlas (mosas) i rocksglas tillsammans med sockerlag. Fyll
glasen med krossad is. Häll på bourbon och fyll på med
sodavatten. Garnera med mynta.
Storsäljaren på Kentucky Derby. Loppet med distansen 2.000
meter går i maj.
Kentycky Derby – folkfest sedan 1875
Recept på sockerlag
400 gram socker
200 gram = ca 2 deciliter vatten
Koka upp och låt koka tills sockret löst sig. Det ska bli en
klar sockerlag. Kyl och slå upp på flaska. Förvaras i
kylskåp.
----------------------------------------------------------------
